Debatt: ”Att inte fler skolelever får möjligheten att rösta i skolvalen är ett hot mot demokratin”
Högerpartier gick kraftigt framåt i EU-valet, undantaget var Sverige som går mot strömmen. De preliminära resultaten över skolvalen till Europaparlamentet 2024 befäster de starka högervindarna från riksdagsvalet 2022. Sverigedemokraterna och Moderaterna får nästan egen majoritet med 48 procent av rösterna.
Av de som fick chansen att rösta i årets skolval valde 81 procent av högstadieeleverna att rösta medan motsvarande siffra bland gymnasieeleverna stannade på 49 procent. Speciellt i årskurs 7-9 är vi sverigedemokrater starka med nära 33 procent. I Kronoberg är Sverigedemokraternas 26 procent klart största parti.
Sverige har förändrats markant demografiskt de senaste årtionden. Ofta är det skolelever som först av alla har fått möta konsekvenserna av en allt större invandring. Elevernas föräldrar växte upp med en helt annan ordning och trygghet i skolorna. Idag ser vi på många håll problem som droger och vapen på skolor. Hot, våld och utpressning förekommer mot elever och lärare. Bråk förekom även förr men på en helt annan nivå. Det höga valresultatet tyder på att skolelever uppskattar Sverigedemokraternas politik.
”Urvalet av ungdomar som kan tänkas ta steget in i politiken riskerar att begränsas om elever aldrig får chansen att träffa ungdomsförbunden.”
Att inte fler skolelever får möjligheten att rösta är ett hot mot demokratin. Av Kronobergs åtta kommuner hölls det i år inga skolval överhuvudtaget i Tingsryd, Uppvidinge, Markaryd och Alvesta. Det är visserligen bättre än EU-valet 2019, då fem kommuner helt valde bort skolval, men det är ändå endast hälften av länets kommuner. Skolledningar blir svaret skyldiga.
Varje år blir mellan 100 000 och 110 000 personer födda i Sverige 18 år och får rösta. Så varje val har ungefär 420 000 personer blivit röstberättigade. Även Växjö kommun får sin beskärda del av 18-åringar som får rösta. Att gymnasieelever inte ges möjlighet att träffa ungdomsförbunden ger demokratiskt underbetyg till skolan och kommunerna.
Medelåldern stiger bland förtroendevalda och flertalet partier vittnar om svårigheter att locka ungdomar. Kategorin unga och speciellt unga kvinnor är överrepresenterade bland förtroendevalda som lämnar sina uppdrag. Urvalet av ungdomar som kan tänkas ta steget in i politiken riskerar att begränsas om elever aldrig får chansen att träffa ungdomsförbunden.
Demokratin påverkas av de uteblivna skolvalen. På fråga om att få komma ut till skolorna hörs svaret allt oftare bli nej. Samtliga gymnasier har haft möjlighet att göra planerade besök i valstuga. Flera klasser kom men endast en föranmälde. Elevers intresse för demokrati och politik behöver uppmuntras. Om demokratin överhuvudtaget ska överleva och utvecklas behöver skolledning och rektorer förstå och samarbeta om förutsättningarna.
Linn Lygner, Noa Kron och Tristan Hinz, SD Ungsvenskarna Växjö
Pernilla Wikelund Distriktsordförande SD Kronoberg
