Insändare: ”Hur kommer ni att rösta när DCA-avtalet kommer upp i riksdagen?”
I partiledardebatten för några veckor sedan undvek de utfrågade DCA-avtalet, som katten kring het gröt. Istället förde man över diskussionen på NATO-medlemskapet. Mitt intryck är att man centralt inte vill föra ut debatten om DCA-avtalet till väljarna, utan låta riksdagen besluta om avtalet, som om det inte berörde oss.
Därför ställer jag frågan till er riksdagsmän i Kronoberg: Thomas Eneroth (S), Monica Haider (S), Oliver Rosengren (M), Thomas Ragnarsson (M), Katja Nyberg (SD), Mattias Karlsson (SD): Hur kommer ni att rösta när DCA-avtalet kommer upp i riksdagen, enligt utsago inom en månad? Röstar ni ja eller nej till avtalet? DCA-avtalet var ingen förutsättning för NATO-medlemsskapet.
”Exemplet Wikileaks och att Julian Assange hotas med utlämning till USA är ett exempel på vad som kan hända journalister och nyhetsförmedlare som släpper nyheter om USA:s eventuella krigsbrott.”
Bakgrund: Innan medlemskapet i NATO blev ett faktum, förhandlade regeringen fram ett militärt bilateralt avtal med USA. Det som kallas DCA (Försvarssamarbetsavtalet). Detta avtal skall inom kort godkännas av Sveriges riksdag. Sverige skall utöver själva NATO-medlemskapet samarbeta militärt med USA, med alla de komplikationer detta medför.
Sveriges suveränitet är hotad! NATO är ju inte intimt förknippat med USA eftersom flertalet länder i Europa är medlemmar. Men att vårt land, ett tidigare politiskt oberoende land, skall samarbeta med USA i vått och torrt militärt, men säkerligen också utrikespolitiskt, kan uppfattas som en utrikespolitisk mardröm. Fiaskot i Afghanistan kan tas som ett exempel på de problem som kan vänta.
För övrigt kan noteras att USA inte är medlem av ICC, den internationella krigsförbrytartribunalen, vilket med svenska ögon kan betraktas som moraliskt motbjudande. Exemplet Wikileaks och att Julian Assange hotas med utlämning till USA är ett exempel på vad som kan hända journalister och nyhetsförmedlare som släpper nyheter om USA:s eventuella krigsbrott. Dessutom är frågan om utplacering av kärnvapen i spända lägen och krigssituationer, något som i högsta grad berörs av nämnda DCA-avtal.
Idag kan vi inte avgöra om DCA i realiteten innebär ökade spänningar för Sverige jämfört med om vi stod utanför. USA:s ensidiga militära handlingar på världsarenan kommer givetvis att påverka Sveriges situation globalt med ett DCA-avtal i ryggen.
För övrigt förväntar mig att riksdagens partier ger oss väljare en fördjupad debatt med lokala och regionala samråd över en så viktig nationell fråga som DCA-avtalet är för varje svensk medborgare innan beslut fattas i riksdagen.
Jan Franzén
