Dålig tajming, men viktig poäng
IF Metall får sägas haft dålig tajming när de valde denna vecka för att driva frågan om minskade slagningar i belastningsregistret. Man menar att människor med ringa domar i sitt bagage sorteras bort från arbetsmarknaden och blir till ett b-lag i samhället.
I kölvattnet av det motbjudande avslöjandet från Uppsala, där en anställd vid Hemtjänsten våldtagit en åttiofyraårig kvinna, höjs kraven från många andra på att utdrag ur belastningsregistret skall bli standard för människor som arbetar bland äldre.
Det finns goda själ för en sådan förändring. Just nu är det vid anställningar i närheten av barn och psykiskt sjuka som arbetsgivare får kräva utdrag. Äldre får också anses vara en svagare grupp i samhället och det kan inte vara en stor sak att ändra reglerna.
Och det skulle väl kunna få vara hela reformen. För på andra håll i arbetslivet pågår en parallell utveckling där slagningar i registret är onödigt frekvent förekommande. Arbetsrätten är byggd på att det är den som har stort ansvar som skall klara hård granskning. För enklare, eller i alla fall mindre anspråksfulla anställningar är tanken att trösklarna skall vara lägre.
Det finns goda skäl för det. Sigurd (Alfred Hedenstierna), Smålandspostens legendariska chefredaktör, opinionsbildade i slutet av artonhundratalet mot de så kallade frejdbetygen. Med en dom följde ofta en period av ”förlust av medborgerligt förtroende” som innebar att personen inte fick rösta och inte kunde vittna i domstol eller arbeta i offentliga tjänster.
Detta system fanns kvar fram till slutet av sextiotalet, även om det minskade i betydelse. Med inlevelsefulla berättelser visade Sigurd på hur betyget kunde förstöra livet även för personer som begått mindre allvarliga brott eller som dömts trots att de haft moralen på sin sida.
Det går förstås att se framför sig företag som anställt rekryterare med djup förtrogenhet med människans psyke och med stor känsla för enskildas egenskaper och hur de skulle passa med företagets mål och syften. Och som därmed inte backar för att lära känna en tidigare dömd brottsling på djupet för att kunna behandla denne jämlikt med andra sökande.
Men det är lättare att se framför sig stressade rekryterare som inte sällan hyrs in utifrån och inte vet så mycket om företagets långsiktiga mål och som knappast är intresserade av att ta några risker för att se till att rätt person anställs.
Straffskärpningarna som just nu tas fram av regeringen syftar till att hålla brottslingar borta från gator och torg under längre tid och på så vis minska brotten i samhället. Men när de väl kommit ut är det en bra idé att inte stänga dem ute ur samhället.
Det finns väldigt många arbetstillfällen som kan utföras av personer som begått och sonat sina brott. Med överdrivna registerslagningar, eller kanske snarare med överdriven utsållning, finns risk att samhället i längden blir farligare.
Det handlar inte om kopplingar till organiserad brottslighet. Den brottsligheten är ofta mycket mer svårbedömd än personer som begått enstaka misstag eller som lämnat ett kaotiskt liv bakom sig. IF Metall har en viktig poäng i att vi kommer att förlora på att skapa a- och b-lag.
