Ett Europa som förtvinar
P3 hade kanske kunnat lista ut att den där kritiken nog inte luftades just på en inneklubb med bara turister. Men hur som helst, just på Gotland har ju politiska företrädare lekt med tanken på en speciell turistskatt för att täcka alla kostnader som mer folk för med sig för kommunen. Samma slags irritation har hörts från andra turistkommuner runt om i Sverige.
Det är svårt att ro en sådan lösning i hamn. En skatt kommer ju ofrånkomligen leda till färre besökare vilket i sin tur leder till lägre inkomster för flera näringsidkare. Men det finns också en annan aspekt på detta med turism, som är relevant inte bara för svenska kommuner utan för hela Europa.
Detta med ovilja mot turism har ju märkts i flera europeiska städer nu i sommar. I Barcelona samlades flera tusen stadsbor i demonstrationer mot sommarturisterna, och på husväggar kunde man se målade slagord som ”tourist go home”.
Då har det gått långt och Barcelona har utan tvivel väldigt många turister. Hela Spanien väntas vid sommarens slut ha tagit emot hundra miljoner turister, vilket är mer än dubbelt så mycket som landets befolkning.
Man kan nog inte klandra spanjorer, lika lite som Visbybor. Men tar man ett steg tillbaka förändras bilden något. Att Gotland inte har råd att stänga turister ute säger något.
Folk från andra världsdelar kommer till Europa för att under bekväma former se det historiskt storslagna. Magnifika rester av en tid då Europa dominerade världen attraherar nu hela världen. Men det är också sådant som tagit slut. Europa bygger inte längre katedraler för årtusenden eller ens vanliga hus som tänks hålla i mer än hundra år. Inte heller bryter vi mark inom tillväxtskapande sektorer. Talesättet ”USA uppfinner, Kina stjäl och EU reglerar” har fog för sig. Europa håller på att förstelna.
Och även åldras. Demografin från land till land växlar från dålig till katastrofal. Det kan vara fråga om dåliga ekonomiska incitament eller kulturell apati, det spelar mindre roll. Kurvorna pekar fel.
Européer berömmer sig av sina generösa välfärdssystem och det kan man göra. Men det är svårt att göra anspråk på att få ligga i ekonomisk framkant i en global värld om man tar ut höga skatter och låter folk pensionera sig för tidigt och det är vad som har hänt.
”Europa av idag erbjuder inte så mycket annat än vackra saker att titta på - sådant som inte längre skapas för att det inte finns förmåga eller resurser.”
I flera europeiska städer har man börjat införa restriktioner mot turism, just i form av skatter eller andra praktiska hinder. Och återigen, det går att förstå. Men på ett bredare plan är hela situationen ett tecken på förfall. Europa av idag erbjuder inte så mycket annat än vackra saker att titta på - sådant som inte längre skapas för att det inte finns förmåga eller resurser.
Hade man valt att försöka ta sig ur det reglerade subsidiesamhällets bojor och kämpa sig fram till innovationens frontlinjer hade man haft råd att säga nej till turism. Då hade man om man velat kunnat stänga Venedig eller Barcelona för varenda icke-europé. Men sådant kräver ekonomiska muskler och de håller på att förtvina. Kvar blir rollen av museum för besökare från mer dynamiska samhällen som har råd att betrakta Europa som en kulturpark för nostalgi. På ett plan är problemet självvalt.
