Läkarmissen påminner om skatterna
Ett minst sagt märkligt ärende håller på att redas upp i Region Jämtland Härjedalen. Det handlar om att läkare i regionen under tio års tid fått för lite i lön. Saken uppdagades i samband med pandemin då många arbetade extra för att få verksamheten att gå ihop. Den extraordinära insatsen märktes inte på lönebeskeden. Då satte man igång en granskning som till slut avslöjade felet.
Nu har man börjat betala ut miljonbelopp till läkare som fått för lite. Det kommer också att finnas en öppning för exempelvis hyrläkare att stämma regionen för att få ut den lön de haft rätt till, så totalkostnaden för regionen kommer vi att få reda på först om ett par år. Något av det mest intressanta i detta ärende är läkaren som vittnar om hur svårt det har varit att få ut sin lönespecifikation för att själv få överblick över hur kompensationerna för olika typer av övertid sett ut.
Sverige är ett land där vi betalar mycket pengar för att saker skall vara smidiga. Det handlar om att vi väntar oss att välfärden skall ordna saker som man i andra länder ser som naturliga för privatpersoner att klara på egen hand. Det finns fördelar med vårt sätt att lösa saker. De flesta av oss behöver inte lägga så mycket tid på våra deklarationer. Vi måste inte spara ihop pengar till barnens skolgång och vi vet att vi alltid kan gå till sjukhuset utan att riskera stora skulder.
Men det är inte självklart att vårt system är perfekt och utan nackdelar. När något är smidigt är det inte ovanligt att det också innebär minskad kontroll. Och det får man nog ändå säga är risken med vårt förhållande till skatter och välfärd. Vi lägger, utan att tänka på det, mycket stor tillit till att ansvariga politiker inte slösar med de skattemedel som betalas in. Och att välfärden som kommer ut i andra änden är av en kvalitet som motsvarar de inbetalningar vi gör.
Ett positivt steg för att öka kontrollen är regeringens idé om att lönespecifikationen för anställda hos myndigheter skall redovisa arbetsgivaravgifterna. Det är skatter som tas ut av arbetsgivaren utifrån hur stor lönekostnad denne har för personalens anställningar. Arbetsgivaravgifterna är på så vis inte direkt kopplade till pengarna som vi får som lön, men för arbetsgivaren spelar de roll. Om de redovisas syns skatterna tydligare.
Det går inte att säga om det hade påverkat situationen i region Jämtland och Härjedalen. Men allt som ökar människors känsla av ha kontroll över sina egna liv är positivt. Skatter, och den verksamhet de bekostar, är en enorm del av vår vardag. Det är viktigt att människor inte känner en maktlöshet kring dem.
Att en stor grupp offentligt anställda fått för låg lön under tio års tid kan ses som en lustig historia. Men det är också ett varnande exempel på hur svårt det är att få insyn i vad som händer med våra pengar och hur inställda vi är på att lita på systemen. Det är fint att pliktkänslor fortfarande är så allmänna, men arbetstid är också livstid. Det är viktigt att vi inte fastnar i saker bara för att det är smidigt.
