Nu kan man räkna på ny kärnkraft
I dag är det få som vågar satsa på ny kärnkraft på grund av ett antal risker. Det handlar om att det kostar väldigt mycket att bygga anläggningar, att det är svårt att veta vad elpriset kommer att vara i framtiden och att det är svårt att veta om reaktorerna tillåts köra på tills de betalat sig.
Dessa risker gör att få vill låna ut pengar till ny kärnkraft. Därför kräver de att avkastningen på lånen bli hög, såpass att lånekostnaden utgör över sextio procent av kostnaden för den el som reaktorerna så småningom skulle producera. Därför har regeringen tillsatt en utredning för att undersöka om och hur staten skulle kunna bidra.
Det handlar alltså om att staten skall bära en del av den risk som marknaden idag tvekar inför. Anledningen till det är att kärnkraft bidrar med unika saker till elförsörjningen. Den kan balansera upp andra kraftslag som är mer väderberoende och i en framtid där energibehovet ökar kraftigt skulle utökad kärnkraft bli en viktig bottenplatta.
Men behovet finns redan. Sedan flera år hindra företag från att etableras eller expandera i södra Sverige på grund av ett högt och oförutsägbart elpris. Sverige är ett land som har vissa konkurrensfördelar och vissa konkurrensnackdelar. Det är mycket gynnsamt för den ekonomiska utvecklingen av ett land om elpriset inte äter upp marginalerna för företagen som etablerar sig där.
Ett problem är att det inte byggts så mycket ny kärnkraft på sistone, så det finns få exempel att inspireras av. Storbritannien och Finland är två likartade länder som lyckats. Vägen framåt har varit statliga garantier eller ägande. Den svenska utredningen har kommit fram till att det rör sig om lån på cirka trehundra miljarder kronor som skulle belasta den svenska statsbudgeten under de kommande femtio åren, men med stigande räntor leda till att staten bit för bit köps ut av företagen.
Det är en siffra som känns igen. Det är inte många år sedan långt gångna planer på höghastighetsjärnväg stoppades. Projektet som skulle knyta ihop landets tre största städer blev dyrare och dyrare för varje beräkning som gjordes, och långsammare när kommun efter kommun ville få en perrong tillagd.
Summan trehundra miljarder kronor har alltså jonglerats tidigare i politiken och ansetts vara rimlig för vissa investeringar. Näringsminister Ebba Busch (KD) har sagt sig vara villig att göra större satsningar som ett led i att stimulera ekonomin. Det är alltså inte politiskt omöjligt att detta förverkligas, särskilt sedan oppositionen splittrats.
Miljöpartiet är det parti som nu för tiden ses som ansvarigt för de senaste reaktorstängningarna. De som skedde precis innan klimatomställningen genom elektrifiering blev den allmänna vägen fram. Kostnaden för att ha stängt dessa reaktorer är och förblir enorm. Något som Socialdemokraterna insett.
Kärnkraften behövs för en elslukande framtid, både i Sverige och EU, vi har inget annat alternativ just nu om vi skall nå en produktion på 300 Twh per år. Att dela upp riskerna mellan privata aktörer och staten är vägen framåt, det avgörande är att riskfördelningen blir jämn och inte drabbar skattebetalarna.
