Regionpolitikern får läsa på om dödshjälpen
Man får ändå ge regionpolitikern Frida Christensen från Socialdemokraterna att hon verkar ha en ödmjuk inställning till frågan om dödshjälp. Till Smålandsposten säger hon att hon vill att hennes parti skall driva frågan nationellt, men att hon inte sitter på svaren när det kommer till hur systemet skall utformas.
Det innebär att Christensen, som driver frågan om dödshjälp efter tunga personliga erfarenheter, har tid att sätta sig in i frågan. I Smålandsposten uppger hon att det i Sverige sannolikt skulle handla om att dödshjälp skulle stå för cirka en procent av dödsfallen varje år, i likhet med andra länder. Det skulle i så fall handla om cirka niohundra fall årligen. Men den siffran verkar vara tagen ur luften.
Ser man till de tre mest profilerade länderna i världen ser procentsatserna annorlunda ut. Nederländerna och Belgien har tillåtit assisterat döende i tjugotvå år och där är läget ett annat. I Belgien står assisterat döende för två och en halv procent av dödsfallen, i Nederländerna var det 2022 över fem procent. Kanada som nyligen lättat på restriktionerna kring sin version av dödshjälp ökade användningen mellan 2021 och 2022 med över trettio procent och stod 2022 för över fyra procent av dödsfallen i landet.
Opinionsundersökningar i Kanada visar att tjugofem procent av invånarna skulle överväga assisterat döende om de drabbades av en cancerdiagnos, vilket skulle leda till att dödshjälpen stod för tio procent av dödsfallen i landet. Kalifornien har ungefär lika stor befolkning som Kanada och liknande regler, men där är det femton gånger färre som vänder sig till vården för att avsluta sitt liv. Det har blivit en tacksam jämförelsepunkt.
Forskare försöker just nu ta reda på hur och varför dödshjälp blivit så populärt i Kanada. En av faktorerna är tillgängligheten, att många läkare ställer upp på att utföra dödandet eller skriva ut dödliga doser, men också att dödshjälpen kommit att betraktas som en rättighet och något terapeutiskt. I statistiken över anledning till ansökan om dödshjälp kommer också smärta först på tredjeplats i Kanada, istället är det minskade möjligheter att ägna sig åt meningsskapande aktiviteter som är det vanligast angivna skälet.
Trettiofem procent anger också att de inte vill vara anhöriga till last. Det är inte förvånande, men allvarligt. Därmed avslöjas det som förespråkare för dödshjälp så ofta förnekar: dödshjälp är inte ett individuellt beslut. Tillåts det kommer sjuka och äldre att känna sig mer eller mindre pressade att avsluta sina liv för att inte vara andra till last.
Enligt förespråkare i Sverige finns en opinion för att införa någon form av dödshjälp här. Men frågan är synnerligen dåligt lämpad för röstning, etiska sanningar påverkas inte av opinioner. Varje år utan dödshjälp i Sverige är en seger för värdigheten och skyddet av utsatta.
Rättelse: I en tidigare version av texten stod att Frida Christensen är regionråd, det korrekta är att hon sitter i regionfullmäktige.
