”Det har tagit tid att våga lägga sig i”
De delar lägenhet, spelar i samma band och ger nu ut sin andra gemensamma diktsamling.
De flyttade till Stockholm med ett års mellanrum, först Johan och sedan Tobias. Från Grimslöv och Vislanda. Det är nästan tio år sedan nu. De spelar båda i punkrockbandet Klubb vi. Under en resa till Krakow som egentligen skulle ägnas åt låttexter började de skriva tillsammans på ett nytt sätt. Texterna blev längre och saknade melodier. Tidigare hade de skrivit var för sig och presenterat det färdiga resultatet för varandra.
– Det är känsligt att lägga sig i när man skriver från hjärtat, men det kan bli mycket bättre om man slår ihop sina hjärnhalvor. Det har tagit tid att våga lägga sig i varandras texter, berättar Tobias Carlsson.
Resultatet blev diktsamlingen Kraków (2012) – med texter som var ”spretiga, snabba och aggressiva. Det var punk”, säger Tobias.
Nu har skrivandet fått ta längre tid. Under arbetet med den nya diktsamlingen Perioderna så har de lagt sig i varandras texter mer kompromisslöst. Det är svårt att urskilja två olika röster i dikterna. Tobias berättar att även deras vänner har svårt att uppfatta var den ena slutar och den andre tar vid. Diktsamlingen inleds med en treradig programförklaring.
kärlek
vi kan inte skriva någonting annat
än kärlek
Dikterna utspelar sig före och efter – objektet för kärleken är frånvarande.
– Det är en diktsamling som tar upp fragment ur mitt och Johans liv. Om tankar, känslor och sammanhang som har format oss, säger Tobias och tillägger att texterna visserligen innehåller en hel del mörker, men även hopp.
De fyllde båda 30 i fjol, men Tobias förnekar att Perioderna skulle vara en krisbok.
– Jag älskar att bli äldre och det tror jag gäller Johan också.
Johan arbetar som lärare och Tobias, som är utbildad skådespelare, spelar teater på Astrid Lindgrens värld. När rollerna tryter kör han taxi i Stockholm. Sedan de började skriva ihop har de gamla klasskamraterna kommit varandra ännu närmre.
– Jag har en egen lägenhet, men i och med att jag jobbar lite hattigt och är i Vimmerby och arbetar så har vi bott ihop ett tag. Då kan vi jobba, skriva och filosofera.
De lämnade landsbygden för att prova sina vingar. Stockholm var spännande och hade oändligt mycket mer att erbjuda för den som är intresserad av kultur. Men Tobias säger att han älskar Vislanda och att han är stolt över att komma från en liten by, ”man blir trygg av det”.
– Jag försöker sätta Vislanda på kartan här uppe. Många säger att de kommer från Växjö för att underlätta, men jag säger ”Vislanda”.
Fotnot: Tobias och Johan kommer till Vislanda bibliotek i kväll. I morgon deltar de i Växjö stadsbiblioteks arran- gemang på Världspoesidagen.
Unesco utsåg 21 mars till Världspoesidagen 1999 för att stödja den språkliga mångfalden i poetiska uttryck. Stadsbiblioteket uppmärksammar dagen genom att inviga sin nya avdelning för Kronobergsförfattare i Röda rummet. Bibliotekarierna Ella Styf och Joakim Granlund berättar om länets författartradition, men utelämnar den här gången giganterna Moberg, Wägner och Lagerkvist. Arrangemanget avslutas med att fyra lokala poeter berättar om sitt poesiskapande och läser dikter. Förutom Tobias Carlsson och Johan Lövdahl kommer även Ulrika Ringeborn och Elisabeth Westlund.
