torsdag 29 juli 2010
torsdag 29 juli 2010
Student 2008-09-06 | Uppdaterad 2008-09-06
Det är inga problem att locka studenter till privatskogsbrukets egen universitetsutbildning.
Nils Allmandinger, Gräsmark, Sara Hermansson, Gotland och Markus Hellberg, Vimmerby, lyssnar till kontaktläraren Per-Olof Högstedts utläggningar om hur virkesförråd beräknas och markens produktionsförmåga bedöms.
Skogsstyrelsens Mats Almlöf förklarar hur en det göra till att göra en skogsbruksplan som ger råd om vilka åtgärder som behöver göras på de närmste tio åren
? Det är jättekul med så motiverade studenter, säger kursansvariga Lis Boje på Växjö universitet.
Det är skillnad på virke och virke förklarar Harald Säll och visar upp hur skevt resultat blir om en växtvriden stock hamnar i sågverket.
En av de nya studenterna, Marie Sporre från Hjälmseryd, tar uppmärksamt del av den kunskap som förmedlas av lektorn i virkeslära, Harald Säll.
Pluggandet sker på halv- eller kvartsfart och kan till stor del skötas hemma vid datorn. I år ger sig 280 nya deltagare från hela landet i kast med kursen Hållbart familjeskogsbruk. De är i åldrarna 20 till 80 år och finns från Smygehuk i söder till Haparanda i norr.
– Det är tacksamt med en så kunskapströstande kategori studenter. De ger en hel del tillbaka till oss lärare också. Facit av deras ansträngningar när kunskapen sedan ska omsättas hemma på deras egna fastigheter ligger dock långt fram i tiden, konstaterar Per-Olof Högstedt, en av kontaktlärarna.
När det på fredagen var upptaktsträff i Osaby, strax utanför Växjö, för 60 av årets nya studenter gav han en första introduktion i konsten att beräkna skogens virkesförråd och bedöma olika markers produktionsförmåga, det som på skogsspråk kallas bonitet. På andra stationer informerades bland annat om hur det går till att göra en skogsbruksplan, hur virket mäts in och vilka egenskaper det har.
Växjö universitets distansutbildning som vänder sig till privata skosägare drogs igång för sju år sedan och hittills haft 2 000 deltagare. Men nya potentiella studenter finns det gott om. Landets privata skogsägare är drygt 300 000 till antalet.
Av årets nya deltagare där 50 är kvinnor har 100 valt att läsa på halvfart under ett år medan resten fastnat för den tvååriga varianten på kvartsfart. Kursen ger 30 högskolepoäng.
– Men med påbyggnadskursen kan det bli totalt 120 poäng och sedan går det att läsa vidare till skog- och träingenjör, förklarar kursansvariga Lis Boje.
– Kursen leder till stora förändringar på många fastigheter. Den gör att det tas nya tag så att skötseln och därmed tillväxten förbättras i skogen, säger hon.
– Medelåldern har länge varit lite äldre men det känns jättebra att fler och fler yngre kommit med de senaste åren, säger hon.
Från början var det utborna, de som äger skog men inte bor på fastigheten, som var målgruppen. I dag deltar även många som bor på fastigheten eller kanske inte har någon egen skog alls.
– Utborna vill ofta skaffa sig beställarkompetens när olika tjänster ska köpas in, säger Lis Boje.
Kursprogrammet har delvis förändrats under åren.
– Nu har vi självfallet stoppat in avsnitt om skogens nya möjligheter som vindkraft, upplevelseturism och energi, förklarar Lis Boje.
Förutom den viktiga datorn i hemmet har studenterna tillgång till kommunala så kallade lärcentra i 15 kommuner och vid några tillfällen blir det även gemensamma övningsmoment ute i skogen. Efter kursen ska alla ha lärt sig allt som behövs för att förvalta en fastighet, allt från skogsskötsel till jaktadministration och träförädling.
Kursen har utvecklats tillsammans med referensgrupp där representanter för LRF skogsägarna, Sveriges Jordägareförbund, Skogsstyrelsen, några köpesågverk och Södra ingår.
Kent Axelsson
kent.axelsson@smp.se
Telefon: 0470-77 06 49
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (22 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
