Ge inte en liten trafikpropp så väldigt stor betydelse
Skribenterna är så väl ute i sin iver att rädda både Sverige och världen, men silar mygg och sväljer kameler. Och som gammal miljöreporter och miljövän hyser jag stor respekt för dem, men ursäkta – det blir lite komiskt att ge en liten trafikpropp så stor betydelse.
Många fina vackra ord om miljön kan man läsa om från dessa miljövänner. Här finns ”hållbar samhällsutveckling”, ”resurshushållning” och så talar man om dålig batteritillverkning (?), med mera.
Men hallå? Det där handlar om långsiktigt stora strategiska planer och mål.
Just här och nu har vi tyvärr den verklighet vi har, och att samla ännu fler tusentals ”malar” i den nu över 30 år gamla malpåsen hjälper inte ett enda dugg. Om den byggs på blir trafiksituationen bara värre.
Skall alla de hundratals bilar och lastbilar som nu varje dag vid rusningstid står och puttrar i kilometerlånga köer fortsätta släppa ut koldioxid och kväveoxider (och partiklar) och samtidigt försena både människor och nödvändiga varor från att smidigt komma fram – på mest effektivt sätt?
Här gäller det både nödvändiga varor till livsmedelsbutiker, sjukhus och industrier, men även om de mest effektiva varvtalen på fordonen för att så lite miljö- och hälsostörande gaser och partiklar som möjligt skall släppas ut.
Slutligen: Ska klimat- och miljömål nås, både nationellt, regionalt och globalt, måste tvunget en rejäl ”virusdos” injaga skräck i makthavare i Nordamerika, Europa och Asien med Kina.
De måste bromsa in industri- och trafikutsläppen (inklusive flygets) ännu kraftigare än de nu gjort apropå coronaviruset – och det går ju!
Forskare har redan sett hur minskad aktivitet på skilda plan har sparat 10 000-tals liv över hela världen tack vare minskade utsläpp. Det är långt fler än de liv som coronaviruset skördat.
Så lös ett lokalt irriterande problem och sluta bygg på gamla ”malpåsar”. Men vi får absolut inte glömma det helt nödvändiga jobbet med avgörande lösningar på den verkligt stora men långsiktiga frågan om överlevnad för människa och planet.
Stefan Leo, f d miljöreporter