Debatt: ”Tågförseningar orsakar förluster i både arbete och studier som är helt oacceptabla”

Ironiskt nog går månaden augusti 2024 också till historien som en av de mest problematiska, sett till mängden förseningar i tågtrafiken mellan Kalmar och Växjö.

Enligt Trafikverkets siffror (till P4 Kronoberg, 20/9) har de totala förseningarna under ”mardrömsmånaden” augusti, för en tågpendlare från Kalmar till Växjö, varit 8 timmar och 20 minuter. För den omvända sträckan har de totala förseningarna uppgått till 14 timmar.

Det betyder ungefär en halvtimmes försening per resa. Linnéuniversitetets anställda genomförde 1 120 resor på sträckan Kalmar-Växjö i augusti. Det motsvarar nästan två heltidsanställda medarbetare från Linnéuniversitetet, som ägnat hela sin arbetstid i augusti åt att vänta på försenade tåg!

Linnéuniversitetets anställda genomför omkring 20 000 enkelresor på sträckan under ett år. Förutom osäkerheten dessa förseningar skapar, orsakas förluster i både arbete och studier som är helt oacceptabla och vardagslivets pussel faller samman.

Småland rymmer många möjligheter och Linnéuniversitetet är en nyckel för att realisera dessa möjligheter genom en större och mer kompetent arbetsmarknad. Linnéuniversitetet, med campus både i Växjö och Kalmar, drar nytta av järnvägsförbindelsen. Pendlandet bidrar till en bredare, dynamisk och tillgänglig utbildningsmiljö för både studenter och anställda.

Att ta tåget är dessutom ett självklart val då det bidrar till Linnéuniversitets och Region Kalmars och Kronobergs uppsatta klimatmål.

Småland är stort. Alla som bor och verkar här är beroende av goda transporter. Detta har påtalats av många över tid. Både landshövdingar, kommunalråd, regionledningar och tongivande arbetsgivare som Ikea, samt Sydsvenska handelskammaren har påtalat vikten av satsningar på tåg- och järnvägsinfrastruktur i södra Sverige.

Budskapen har uppenbarligen inte lett till resultat. Tvärtom. I stället för att bli bättre har vi nu hamnat i ett katastrofalt läge. Redan i maj rapporterades att sju av tio resdagar drabbades av tågförseningar.

Påverkan är inte bara ekonomisk. Vi närmar oss en punkt där förseningarna bidrar till en negativ arbets- och utbildningsmiljö för både anställda och studenter och vi måste snart tänka om vad gäller förläggningen av hela vår verksamhet.

Våra ambitioner har varit att tillsammans med övriga aktörer göra hela regionen mer tillgänglig med bättre och billigare resor, särskilt för studenterna. Utvecklingen går nu precis i motsatt riktning.

Det är orimligt att ansvariga på alla nivåer inte hanterar förseningarna med större krismedvetenhet och tar fram en plan för hur problemen ska avhjälpas kortsiktigt. Det är ju inte bara Linnéuniversitetets personal och studenter som blir ståendes övergivna på perrongerna i väntan på att det kanske ska komma ett tåg eller möjligtvis en ersättningsbuss.

Långsiktigt måste alla aktörer göra gemensam sak och förmå riksdagen att tillsätta medel så att erforderlig utbyggnad och upprustning av både bana och rullande materiel sker. Den fysiska tillgängligheten till Linnéuniversitetets båda campus, praktikplatser och arbetsplatser är nödvändig om akademien ska fortsätta vara en plats där både anställda och studenter bidrar till Linnéregionen.

Linnéuniversitetet hoppas att regeringens satsning på tåg och järnvägar, som presenterades i infrastrukturpropositionen 3/10, får positiv effekt. Det är inte acceptabelt att länen i sydöstra Sverige återigen blir bortprioriterade i statliga satsningar. Men det behövs också helt akuta insatser så att resenärer inte lämnas i sticket när tågen av något skäl inte går enligt tidtabell.

Peter Aronsson, rektor Linnéuniversitetet