Jakten på snömannen fortsätter
Gång på gång skrivs det i tidningarna om folk som säger att de sett snömannen, även kallad yetin. Rapporterna kommer ofta från det lilla landet Nepal i bergskedjan Himalaya.
Snömannen beskrivs ofta som 150-180 centimeter lång och mycket skygg. Men en del vittnen svär på att de sett en tre meter hög yeti som lämnade enorma fotspår efter sig. Andra hävdar att snömannen ibland anfaller människor.
Även i de kinesiska delarna av Himalaya påstås yetin hålla till. Där ordnade resebyråerna tidigare särskilda utflykter till bergen för att turisterna skulle få en chans att se den mystiska varelsen. Men till slut satte de kinesiska myndigheterna stopp för snömannen-turismen. Besökarna slet för hårt på den känsliga naturen.
Ut på jakt
Så sent som i augusti begav sig en japansk expedition ut på jakt efter snömannen. Ledaren för expeditionen, Yoshiteru Takahashi, säger att han sett mystiska fotspår på berget Mount Dhaulagiri under expeditioner på 1970- och 90-talen. Yoshiteru Takahashi och hans medarbetare hoppades hitta bevis för att snömannen faktiskt existerar. Men hittills har de inte rapporterat något intressant.
De äldsta kända berättelserna om snömannen är ungefär tusen år gamla och kommer från Tibet i nuvarande Kina.
Hos lokalbefolkningen i Himalaya, inte minst Sherpa-folket i Nepal, finns det många som tror på snömannen. Sedan har historierna förts vidare av upptäcktsresanden och bergsbestigare. Sherpa-folket kallar snömannen för Yah-The (bergsdjur), vilket västerlänningar förvanskat till yeti.
Nyazeeländaren Edmund Hillary var 1953 först med att bestiga världens högsta bergstopp Mount Everest. Det gjorde han tillsammans med Tenzing Norgay från sherpa-folket.
Djurspår som smält i snön
Sju år senare återvände Edmund Hillary för att leta efter yetin. Han undersökte bevarade kroppsdelar som påstods komma från döda snömän. Men kroppsdelarna kom från djur. Edmund Hillary tittade också på stora spår i snön som påstods komma från yetin. Fast spåren visade sig vara djurspår som börjat smälta i solen och fått märkliga former.
Men snömannen-fantasterna ger sig inte. För två år sedan hittade zoologen Robert McCall hår i ett ihåligt cederträd i det lilla Himalaya-riket Bhutan. I närheten av trädet skulle en snöman ha setts.
Generna i håret analyserades av genetikprofessorn Bryan Sykes i Oxford. Professorn kunde konstatera att håret inte kom från något djur som människan känner till.
Detta är förstås inget bevis för att yetin verkligen finns. Hårtussen kan komma från någon annan hittills okänd varelse.
Sherpa-folket beskriver ofta yetin som apliknande och täckt med brunt, svart eller rött år överallt utom i ansiktet. Enligt dem är yetin vild och farlig och har ett högt och skrikigt läte.
Enligt berättelserna trivs yetin bäst på höjder över 6 000 meter över havet.
En del tror att snömannen är släkt med människan, ungefär som neanderthalaren. Men de flesta forskare är numera överens om att det inte finns några oupptäckta folk kvar i världen. Inte ens i svårtillgängliga bergsområden i Himalaya.
Andra håller på att yetin är någon sorts apa. Men forskarna menar att apor och gorillor omöjligt kan leva på så höga höjder. Där uppe växer bara buskar, och de innehåller alldeles för lite näring för att fungera som mat åt stora djur.
Dessutom finns det faktiskt människor som tror att snömannen tillhör ett folk som anlänt till jorden i flygande tefat. Det skulle i så fall förklara de annorlunda generna i hårtussen från Bhutan.
Men den allra vanligaste förklaringen är förstås att snömannen bara finns i människors fantasi. När man kommer upp på hög höjd är luften tunn. Den som dessutom utsätter sig för påfrestningar kan ganska lätt få hallucinationer och börja se saker som inte finns.
Många sorterar in snömannen i samma fack som det skotska Loch Ness-odjuret eller vårt eget Storsjöodjur.
Men ännu fortsätter folk att resa till Himalaya för att leta efter snömannen.
