Debatt: ”Dags att göra upp med den förlegade bilden av att vissa utbildningsval på något sätt skulle vara finare än andra”
Trots arbetslöshet på över 8 procent lyckas många arbetsgivare inte tillsätta lediga tjänster. Det saknas helt enkelt folk med rätt kunskaper. Sju av tio rekryterande företag har svårt att hitta rätt kompetens och vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt. Så bromsas inte bara näringslivets tillväxt, utan i förlängningen också landets ekonomi.
Det här gör Yrkesdagen 2024 i Växjö som anordnas nu i september till ett särskilt viktigt evenemang. På länets största yrkesmässa får sjätte- och niondeklassare möjlighet att utforska olika yrkesroller, vilket kan vara guld värt när de så småningom gör sina gymnasieval.
Ofta är det just olika former av yrkeskunskaper som arbetsgivarna söker. Främst sådana som erbjuds på utbildningar inom gymnasieskolan och komvux. Ändå står många yrkesutbildningsplatser tomma på skolor runt om i landet.
Det här är problem som förtjänar att tas på allvar. Utvecklingen har varit densamma i decennier och blir bara värre. Till råga på allt väntas stora pensionsavgångar inom flera yrkesgrupper under de närmaste åren. Så vilka ska göra jobbet i framtiden inom yrken som det är svårt att rekrytera till redan i dag?
”Det är hög tid att lyfta frågan om kompetensbristen i Sverige politiskt.”
Det är hög tid att lyfta frågan om kompetensbristen i Sverige politiskt och försöka öka intresset för yrkesförberedande utbildningar. Men i bakgrunden finns en komplex problematik som måste angripas på flera olika vis.
Ett steg i rätt riktning tas genom reformen om regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning som träder i kraft nästa år. I korthet ändras skollagen så att huvudmännen för gymnasieskola och komvux blir skyldiga att ta hänsyn till arbetsmarknadens behov när de planerar och erbjuder utbildning. De ska även förtydliga vad de olika utbildningarna leder till. Dessutom åläggs kommunerna att öka sin samverkan kring utbildningen.
Dessa förändringar är utmärkta mot bakgrund av hur rekryteringsbehoven ser ut. Smolket i glädjebägaren är att reformen riskerar att inte få genomslag fullt ut bland landets studie- och yrkesvägledare. I undersökningen SyvBarometern 2023 säger sig visserligen en majoritet vara positiva till riksdagens beslut att utbildningsutbudet ska styras av både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov – men få tror att den nya reformen kommer att ha någon större påverkan på deras egen verksamhet. Här behövs kompetensutveckling för att se till att lagstiftarens mening följs.
Sedan gäller det förstås även att få fler unga att vilja gå de yrkesförberedande utbildningarna. Efter många år med politiska mål om att få in fler på högskolan krävs nu också en uppvärdering av praktisk yrkeskunskap. Givetvis är högskoleutbildning ett bra alternativ, men det bör betonas att yrkesutbildning i dag inte sällan ger väl så goda livslöner och karriärmöjligheter. Arbetsgivarna formligen skriker efter yrkesproffs. Och det är dags att göra upp med den förlegade bilden av att vissa utbildningsval på något sätt skulle vara finare än andra.
Ulrica Bennesved
Regionchef på Svenskt Näringsliv i Kronoberg
