Debatt: ”Lönegolvsagendan är ett hastverk som borde göras om”

Ulrica Bennesved skriver i en debattartikel att regeringens försök att göra det svårare att rekrytera från tredje land är ett feltänk.

Inom tio år behöver näringslivet och den offentliga sektorn anställa ytterligare över 265 000 nya medarbetare, men prognosen är att ”bara” 144 000 platser av dessa kommer fyllas. Detta betyder alltså att vi kommer att sakna runt 120 000 medarbetare. Anledningarna till att det behövs så många fler är bland annat att den åldrande befolkningen ökar vård- och omsorgsbehoven, och därmed behovet av undersköterskor och omsorgspersonal. Samtidigt ska rättsväsendet och Försvarsmakten expandera, för att möta ett försämrat säkerhetsläge.

Dessutom genomgår näringslivet en grön omställning, vilket ökar behovet av tekniker, ingenjörer, programmerare, elektriker, och så vidare. Situationen är snarlik i stora delar av Europa. EU-kommissionen varnar för att kompetensbrist hotar unionens konkurrenskraft och försöker därför att underlätta arbetskraftsinvandring från tredje land.

I detta läge väljer den svenska regeringen motsatt väg. I höstas höjde man lägstalönen för arbetskraftsinvandrare till 80 procent av medianlönen, eller 27 360 kronor, vilket är långt över lägstalönen i de flesta kollektivavtal. Nu har regeringens utredare föreslagit att detta lönegolv – i ett andra steg – höjs till 100 procent av medianlönen, eller 34 200 kronor. Regeringen vill med andra ord göra det svårare att täppa till kompetensluckor genom att rekrytera internationellt.

Förra året gav arbetskraftsinvandringen 52 miljarder kronor i ökad BNP och 17 miljarder kronor i skatteintäkter; en stor vinstaffär för Sverige. Det är allmänt känt att det förekommer avarter inom den reglerade arbetskraftsinvandringen och detta är något som måste stävjas. Lönegolvet kommer dock inte sätta stopp för missbruket.

I Kronoberg skulle det vara motsvarande 33 procent av de beviljade arbetstillstånden som inte skulle nå det politiska lönegolvet motsvarande medianlön. Arbetskraftsinvandringen till Kronoberg, som är ett län starkt präglat av tillverkningsindustri och IT, sker företrädesvis till yrken med högre löner. Men införandet av det föreslagna lönegolvet skulle fortfarande drabba yrkeskategorier som kräver högskolekompetens, såsom en del mjukvaru- och systemutvecklare, samt drift- och supporttekniker inom IT – vilket förstås lär bli kännbart för industrin. Därutöver påverkas exempelvis kockar och kallskänkor tillsammans restaurangbiträden.

Så vad är det regeringen vill åt? Sverige har mycket hög arbetslöshet – tredje högst i Europa. Var femte invånare i Sverige som är i arbetsför ålder försörjer idag inte sig själv. Det är förstås ett massivt misslyckande och det är också detta som regeringen vill rätta till genom att göra det svårare att rekrytera från tredje land.

Det är fundamentalt feltänkt, ekvationen måste i stället lösas på ett helt annat sätt. En arbetskraftsinvandrare kan inte bytas ut mot en arbetslös svensk hur som helst. Om detta varit möjligt hade företag och kommuner inte utsatt sig för den oerhört krångliga process som det innebär att rekrytera från tredje land. I stället borde regeringen börja i den andra änden; att göra det mer lönsamt och attraktivt att gå från bidrag till arbete, att skaffa sig en utbildning som näringslivet eftertraktar. I grunden handlar det helt enkelt om sunt förnuft och att göra saker i rätt ordning.

Att det nu blir svårare att täppa till kompetensluckor kommer i stället leda till att företag får lägga expansionsplaner på is, i brist på nyckelkompetens. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar att redan idag misslyckas 1 av 5 av företagens rekryteringsförsök i Kronoberg och stängs denna dörr blir det ännu svårare för företagen att växa. Som en följd av lönegolvet kommer arbetslösheten bland svenskar öka - inte minska. Om regeringen skulle ta sig tid och analysera effekterna av det första lönegolvet skulle detta framgå.

Istället genomförs nu steg två i lönegolvsagendan, tyvärr utan konsekvensanalys av hur detta kommer påverka företagen. Ett hastverk som borde göras om, göras rätt och med näringslivets bästa i fokus.

Går det bra för svenska företag går det nämligen bra för oss alla. Det borde vara överst på regeringens agenda om något.

Ulrica Bennesved, Regionchef Svenskt Näringsliv Kalmar & Kronobergs län