Forskare: Lärares ökade digitala kompetenser ger oväntade konsekvenser
Digital kompetens efterfrågas starkt av samhället. I det här perspektivet får skolan naturligtvis en framskjuten roll. För det är i skolan som digitala kunskaper, som går utanför spelandet, surfandet och interaktionen på sociala medier, kan byggas på ett sätt som gynnar samhället. I detta perspektiv är en svart-vit bild av för och emot skolans digitala transformation (Smålandsposten, 2023-03-02; Edholm, 2023) knappast produktiv.
Digitala resurser är idag en självklarhet i nästan alla klassrum. Att det fungerar så bra som det gör beror enligt resultat från våra projekt på att lärare hjälper varandra. De vet vilka kollegor de kan vända sig till för att få hjälp. Och kollegorna hjälper till även om de inte har ett uttalat ansvar eller tid för att stötta. Ibland finns digitaliseringsplaner som skulle kunna vara ett visst stöd, men de är sällan implementerade eller ens kända av lärarna.
Kraven på digital kompetens förändras snabbt och ställer därmed höga krav på de som organiserar kompetensutveckling. Lägger man till spretiga kunskapsnivåer i lärarkåren, så är det lätt att förstå utmaningens omfattning. Satsningar på lärares digitala kompetenser är sparsmakade samtidigt som nya digitala resurser för skolan produceras i ett rasande tempo. Resultat från våra projekt visar att det nya sällan blir ett tillskott, utan snarast bidrar till ytterligare belastning och stress.
I EdTechLnu-gruppen arbetar vi utifrån devisen att det är lärarnas arbete med eleverna i klassrummet som är det centrala när digitala läromedel och data-informerat beslutsstöd ska integreras i undervisningen och digitala kompetenser ska utvecklas. I ett pågående pilotprojekt deltar 36 lärare som arbetar på fem skolor. Varje skola har en ansvarig lärare som har tid i sin tjänst (20%) för att arbeta kontinuerligt med sina kollegor och tid för möten med forskare och läromedelsföretag.
Att lärares kompetens ökar genom projektet är förväntade resultat. Men vi ser också andra spännande konsekvenser som förvånar. Med ökad kunskap dömer lärare oftare ut undermåliga digitala läromedel och agerar. Lägg till detta att digitala läromedel ofta samlar ett flertal ämnen i samma digitala resurs, allt-i-ett-lösningar, och att lärare på samma skola eller i samma kommun ofta ”tvingas” välja samma leverantör. Lärare vittnar om ojämn kvalitet, vilket i projektet kan kommuniceras direkt med läromedelsföretagen. När den digitala kompetensen hos lärarna ökar, ökar också kraven och deras röst blir en starkare påverkansfaktor.
En nationell digitaliseringsstrategi tydliggör målen för skolans digitala transformation. I våra projekt har vi även lösningar för hur implementeringen av målen kan genomföras. Framgångsfaktorer i förändringsarbetet är täta samarbeten mellan skolaktörer på olika nivåer och långsiktighet. Dessutom behöver lärarna tid och stöd från IKT-strateger och skolledning för att stå starka i implementerigsarbetet. En nationell strategi som också ger förslag på hur genomförandet kan gå till, skulle skapa möjligheter att utveckla de kompetenta lärare som den digitala transformationen kräver. För det är lärarna som axlar digitaliseringsarbetet i skolan, för elevernas, likvärdighetens och demokratins skull.
Kristina Holmberg, docent i pedagogik
EdTechLnu Linnéuniversitetet
