Så kan Växjö bli en djurvänligare kommun
Växjö har sedan starten legat på topp tio i rankingen. 2019 låg Växjö på en hedrande tredjeplats, sedan har vi halkat ner. Förra året var Växjö på en femteplats och i år föll vi ur tio i topp och landade på en nittonde plats. Det Växjö främst behöver arbeta på för att bli en djurvänligare kommun är ett mätbart mål för minskad köttkonsumtion.
Många kommuner har i sina styrdokument för måltidsverksamheten mål om att minska serveringen av kött. Ett vanligt misstag är att formuleringarna kring detta är vaga, vilket gör målen svåra att genomföra och följa upp. För att målen ska bli effektiva behöver de vara mätbara och tidsbundna. Växjö kommun saknar i dag ett sådant mål.
Förbättringspotential för Växjö finns också inom kommunens upphandling. I samband med att animaliska produkter upphandlas finns möjlighet att ställa vissa djurskyddskrav, som anger hur uppfödningen ska ha gått till. Andelen kommuner som utnyttjar den här möjligheten ligger enligt Djurens Rätts undersökning på över 90 procent. Majoriteten av kommunerna ställer i dag krav som går längre än svensk djurskyddslagstiftning, ofta genom att efterfråga någon typ av ekologisk produktion.
I Växjö ställs krav i nivå med svensk djurskyddslagstiftning på de flesta animalier. Inom den konventionella uppfödningen görs få anpassningar för att möta djurens behov, och de flesta djur får aldrig komma utomhus. Grisar, kycklingar och hönor är exempel på djurslag där utevistelse sällan förekommer, trots att det är enormt viktigt för djurens välmående. I Växjö ställs högre krav för svensk djurskyddslagstiftning bara för mjölkprodukter, samt för ägg där det ställs krav på buräggsfritt (vilket infördes efter ett medborgarförslag från medlemmar i Djurens Rätt Växjö). I slutet av förra året lämnades det in medborgarförslag om ett mätbart mål för minskad köttkonsumtion och krav på upphandling som vi hoppas ska gå igenom.
Hanna Kristiansson, ordförande Djurens Rätt Växjö
