Sluta vilseleda ungdomar när det gäller språkkompetens!
2017 genomfördes en undersökning på företag i Smålandsregionen. Samtliga företagsledare på små- och medelstora företag sa att de har svårt att rekrytera personer med språkkompetens, speciellt i tyska och franska. Samtliga svarade att de av två personer med samma kompetens anställer den som kan fler språk.
Varför vilseleder då regering och kommunala beslutsfattare ungdomar när det gäller språkutbildning? Studier i moderna språk i grundskolan har blivit frivilligt. Av samtliga elever i årskurs 9 i Sverige läste en av fyra (25 procent) en kombination av svenska och engelska inom ramen för språkvalet 2016/17, något som egentligen inte är tillåtet. Förstärkt svenska/engelska (SVEN) var tänkt för migranter med annat modersmål än svenska men väljs numera av svenskspråkiga elever för att ”det är lättare”. 1996 läste cirka 40 procent av samtliga elever i årskurs 9 tyska och 18 procent franska. Motsvarande siffror för 2015 var 17 procent tyska och 14 procent franska (Skolverket 2016).
I praktiken får inga gymnasieelever de 100 timmars språkundervisning som de har rätt till i en språkkurs om 100 poäng, i vissa skolor så lite som 50 timmars undervisning i en kurs, vilket naturligtvis bidrar till avhopp. Det leder till färre studenter i moderna språk på universitetsnivå. Om Sverige till slut inte heller kan anställa kompetenta lärare på universitetsnivå, vem ska då utbilda våra blivande språklärare? Har utbildningsminister Anna Ekström tänkt på det? För 20 år sedan kunde man studera tyska vid över 20 lärosäten i Sverige. År 2008 var det 14. 2021 finns det åtta kvar! Motsvarande situation gäller för franskan.
Vårt grannland Danmark har däremot sedan länge en språkstrategi. Där satsade utbildningsdepartement 2017, i samarbete med näringslivet, 130 miljoner för att stärka språken i skolan. I dansk skola är tyska eller franska från årskurs 5 obligatoriskt. Spanska kan man välja först på gymnasiet.
Skolverket presenterade 2018-05-30 en av regeringen beställd utredning med förslag på konkreta åtgärder för att säkerställa att alla elever ges möjlighet att lära sig sitt modersmål plus ytterligare två språk. Där föreslås bland annat en nationell språkstrategi, ett nationellt centrum för språk, att ”SVEN” avskaffas för svenskspråkiga samt att moderna språk görs obligatoriskt på högskoleförberedande program. Efter rapportens publicering hände ingenting!
I stället har flera kommuner (bland annat Kristianstad, Hässleholm, Osby, Östra Göinge) beslutat att avskaffa möjligheten att lära sig franska i grundskolan och i norra Sverige avskaffas tyska. I Karlskrona stryks kurs 5–7 på gymnasiet. Detta får inte hända i Kronoberg. De besparingar i Sverige som görs på språken ekonomiskt och tidsmässigt är förödande. Att kommuner tillåtas fatta sådana för framtiden förödande beslut visar definitivt att vår skola borde vara statligt styrd.
Som så ofta i Sverige lyssnar beslutsfattarna inte på dem som faktiskt kan verksamheten, i detta fall lärare, forskare och företagare. Även i Di 21-09-23 uttrycks oro för att så få svenskar lär sig tyska. Elever och föräldrar vilseleds att tro att det räcker med engelska. Inte heller tillvaratas språkkompetensen hos de 20 procent av befolkningen som har annat modersmål än svenska. Vi vet att företag som anställer utlandsfödda ökar sin export. En jämlik skola måste ge stöd till alla elever som vill studera språk. Sätt stopp för felprioriteringar och nedskärningar av antalet lektioner och språk för att spara pengar! Informera om hur viktig språkkompetens är för framtiden!
Två bekymrade Växjöliberaler:
Christina Rosén, Fil. dr i språkvetenskap/tyska
Torgny Klasson, Fil. dr. i statsvetenskap, 1:e vice ordförande i Växjö kommuns utbildningsnämnd
