Larmet från barnläkaren Therése: ”Svenska barn måste sluta med blöja tidigare”

Släng blöjan! Kunde barn bli torra vid 1,5 års ålder på 70-talet, kan de det nu också. Men det är bekvämt med up-and-go-blöjor och mindre bekvämt att potträna. Dessutom går rekommendationerna föräldrar får på många håll stick i stäv mellan vården och förskolan.

– Det måste vi ändra på och få mer samsyn, säger Therése Saksø.

Hon är barnläkare och nationell skolöverläkare inom Academedias skolkoncern. Hon är också medlem i Svenska Enuresakademien, en expertgrupp för barns urinvägsproblematik. Det är den som tillsammans med svenska OMEP (en internationell organisation som arbetar för barns bästa) nu lanserar en kampanj för att korta tiden barn bär blöja i Sverige.

– Kan man i andra länder få barnen blöjfria innan ett års ålder, borde vi kunna det. Det handlar inte om mognad vilket många tror idag, utan det handlar om träning, säger Thérese Saksø bestämt.

Redan när hon var barnläkare vid barnkliniken i Kristianstad märkte hon att många små barn kom in med förstoppning, och de blev allt fler. Idag noterar hon att det är den vanligaste diagnosen på små barn på landets barnkliniker. I över 90 procent av fallen är det inte en bakomliggande sjukdom som är orsaken, utan det handlar om bristande toalettvanor.

– Det kan verka banalt. Men utöver det självklara att det innebär ett lidande för barnet, tar det resurser från mer akut sjukvård.

Det är dessutom ett lidande som hon menar kan undvikas på ett rätt enkelt sätt: genom att potträna barnen tidigare än vad som är norm idag.

Dagens barn använder runt 8 000 blöjor under sin blöjtid, vilket är dubbelt så många som på 70-talet. De går alltså med blöja dubbelt så länge som för bara några decennier sedan.

– När ett barn har blöja så gör det inte riktigt ifrån sig. Det skvättkissar oftare och får inte ur sig allt bajs. Det kan leda till att de lättare får urinvägsinfektioner och förstoppning.

Hur har det blivit så här?

– Råden mellan barnhälsovården och förskolan går isär samtidigt som blöjorna blivit effektivare och vi föräldrar blivit latare, säger Therése krasst.

Hon förklarar: Inom barnsjukvården säger manualen att man senast vid tiomånaders-uppföljningen ska börja prata om att ge barnet bra toalettvanor, för att man ska kunna uppmuntra till ordentlig och aktiv potträning.

– I förskolans läroplaner på 70-talet ingår mycket barnsjukvård och där pratar man också om barn som är torra kring året, säger hon.

– Men i takt med att dagis blev förskola flyttades fokus från omsorg till pedagogik. Det i sig är inget fel, men idag finns ingenting alls om barns sjukdomar och fysiska utveckling med i utbildningen. Inte ett ord nämns om kiss och bajs eller potträning i nuvarande läroplan.

Det, menar hon, har gjort att en del i förskolan tror att barnen inte kan blir torra förrän i tre, fyraårsåldern. Därmed ger de föräldrar andra direktiv än BVC.

Med kampanjen hoppas de kunna öka förståelse för behoven av tidigt torra barn. Therése Saksø tar även upp förskolans mål om barn som klarar sig själv.

– Idag kan många fyraåringar skriva bokstäver, men inte gå på toaletten själva. Det menar jag är en färdighet som är ännu viktigare för att få självständiga individer.

– Dessutom, man lägger stor vikt vid att lära barnen om miljön och lär dem sopsortera. Inte lika många verkar tänka på blöjornas negativa påverkan på miljön.

Hon hoppas att kampanjen når både förskoleutbildningar och branschorganisationer. Man vill upplysa både BVC och föräldrar om att det lämpar sig väldigt väl att börja potträna ett barn så snart det kan sitta själv. Även barns motoriska utveckling förbättras om de inte går med blöja.

– Vi har en väldigt generös föräldrapenning i Sverige. Börjar man i tid medan man är hemma kan barnet ofta vara blöjfritt när det börjar i förskolan vid 18 månader.

Hon betonar att hon det inte är lätt att ändra helt på ett samhälles syn. Hon vill heller inte klanka ner på förskolorna, de flesta gör det de tror är bäst.

– Men det är inte vetenskapligt underbyggt. Vetenskapen och erfarenheten inom barnhälsovården säger däremot att barn bör pottränas mycket tidigare än vad vi gör idag.

I exempelvis en jämförelse mellan vietnamesiska och svenska barn syntes stora skillnader. I Vietnam påbörjades potträningen vid tre-sex månaders ålder och vid 24 månader var 98 procent helt torra. Då hade bara fem procent av de svenska barnen påbörjat sin potträning.

Therése Saksö och kampanjen hoppas på en bättre samsyn och samarbete mellan BVC och förskola i frågan framöver. Och att föräldrar vågar börja potträna sina barn tidigt, för att barnen ska slippa bli få besvär från blåsa och tarm och utvecklas till självständiga individer.

– Det är helt enkelt för barnens bästa, i enlighet med barnkonventionens krav på barns rätt till utveckling och hälsa och att kunna påverka sina liv.