Ge plats åt böckerna
Lotta Edholm, skolminister, kräver i en debattartikel i Expressen (14/7) att svenska skolor har riktiga bibliotek. Enligt skollagen ska det redan vara så. Men ”bibliotek” tolkas ofta löst och kan lika väl utgöras av några bokhyllor när skolledningar vill spara pengar.
Skolministern lyfter fram flera av de reformer som ska få bukt på sådant ofog. Utöver statsbidrag för läroböcker och skönlitteratur ska det ställas krav på bemannade bibliotek. Vidare ska lärarutbildningen ses över och nya läroplaner tas fram. De elever som har svårt att läsa i grundskolan ska få extra stöd.
Kritiken lät sig dock inte vänta. Lovisa Lanryd från tankesmedjan Timbro svarade (Expressen 17/7) och beklagade prioriteringen av skolbibliotek. Hon menar att det är en för dyr satsning och att det finns för få bibliotekarier. Enligt en nyutkommen rapport från Timbro finns det ingen läskris, snarare är det ett läsgap mellan de med svensktalande familjer och de som inte har svenska som modersmål.
Forskaren Gabriel Heller Sahlgren skriver i den nämnda rapporten att det finns andra reformer att genomföra, som förändrad läsundervisning och smågruppsundervisning för de med svårigheter. Ser man till det Edholm pläderade för finns det där ingen motsättning egentligen. Undervisningen ska ses över och göras mer evidensbaserad.
En tredje reform som Sahlgren tar upp som har visat sig framgångsrik internationellt är skolmodellen som kallas “No-Excuses”, med fokus på elevdisciplin och kunskaper. Givet de sociala problem som letar sig in på skolorna kan den modellen också få framgång här. Men Skolsverige har länge varit oförsonligt emot sådant som skoluniformer och disciplin, så att öppna den dörren blir svår.
Tillbaka till Lanryds kritik, som främst riktar sig mot det ”generella” i bibliotekssatsningen. Men att kraven gäller alla, och inte bara de med störst problem, är inte nödvändigtvis något ont. Att försvara böckernas plats i skolan handlar om att uppvärdera läsningen generellt.
”Vissa elever har svårt med svenska språket och de behöver stöd. Men alla som går igenom svenska skolan behöver få kontakt med litteraturen, inte bara material som delas ut som pdf:er eller genom interaktiva webbsidor.”
Vissa elever har svårt med svenska språket och de behöver stöd. Men alla som går igenom svenska skolan behöver få kontakt med litteraturen, inte bara material som delas ut som pdf:er eller genom interaktiva webbsidor. Det är i linje med regeringens mål om att ta fram en litteraturkanon och ge skolan ett större kunskapsfokus.
Böcker har en självklar, och högst fysisk roll, att fylla. Det är lätt att säga att regler ska skärpas eller bildning uppvärderas. Men det är ofta ord på papper eller i databaser som lätt glöms bort när avvägningar görs och beslut om undervisningen ska tas. Skolbibliotek garanterar inte någonting, men det fungerar som en fysisk påminnelse om läsningens roll i skolan.
Högre krav behöver ställas i svenska skolan. På både elever och skolans ledning.
