Kriminella infiltrerar offentlig verksamhet
Sedan början av året har runt femtio väktare stoppats från att jobba på bevakningsföretag, enligt Sveriges Radio (1/7). Ett tiotal av dessa ansågs utgöra ett allvarligt hot mot rikets säkerhet. Givet samhällsutvecklingen i övrigt är nyheter som denna knappt ens värd en notis. Skjutvapenvåldet och sprängningar överskuggar den djupare problematiken.
Personer kopplade till gängkriminalitet och våldsbejakande extremism infiltrerar samhällets centrala institutioner. De utnyttjar där sin yrkesroll för att berika och skydda den egna gruppen. Kriminella pengar lockar inte bara tonåringar till att begå brott utan även äldre och mer väletablerade personer i samhället.
Något som diskuterades på ett Almedalsseminarium hos Ekobrottsmyndigheten var hur olika typer av verksamheter i utanförskapsområden tas över av kriminella nätverk. Inte minst offentlig verksamhet såsom vård, skola och omsorg tas över. Del tjäna pengar och tillhandahåller tjänster för personliga kontakter. Men dels också att utöva kontroll över närmiljön över oskyldiga som tvingas i famnen på kriminellt driven verksamhet. Kontrollen över skolor och vårdcentraler blir då till ett verktyg för de aktörer som vill förstärka utanförskap, hederskultur och sociala normer som går emot svenska lagar och värderingar.
En bredare trend som särskilt hanteras av Ekobrottsmyndigheten är hur kriminella använder bolag som brottsverktyg. Dels för att tjäna pengar på papperslösa migranter men även som system för pengatvätt.
”De flesta människorna vill inte tro att högutbildade och framgångsrika personer i samhället kan samarbeta med grovt kriminella.”
Dessa avancerade brottsupplägg vore inte möjligt utan att specialister agerade möjliggörare för gängen och utanförskapet. Det har länge varit en debatt om så kallade gangsteradvokater som är ett särskilt graverande exempel. Som tidigare Säpochefen Klas Friberg nyligen skrev i nättidskriften Kvartal (20/6) är de panikartade reaktionerna på avslöjanden om advokater ett symtom på ett underliggande problem.
De flesta människorna vill inte tro att högutbildade och framgångsrika personer i samhället kan samarbeta med grovt kriminella. Att ekonomer och jurister ska gå ärenden åt gängen och därmed blunda för det våld och systemhot som de själva bidrar till genom att sopa igen spåren efter brott.
Regeringen lanserade i slutet av förra veckan en handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan. Målet är att rulla ut åtgärder som riktar sig mot såväl myndigheter som mot kommuner och regioner. Dessa handlar i hög utsträckning om informationsdelning och utbildningar, mer handfast är att processen för säkerhetsprövningar ses över.
Inte minst behöver kommuner och regioner bli mer aktiva i arbetet mot korruptionen och den kriminella infiltrationen. Den organiserade brottsligheten är samhällshotande på fler sätt än den offentliga otryggheten. Den kriminella ekonomin behöver bekämpas på både gatan och i arbetslivet.
