Regeringen siktar mot stjärnorna
Häromveckan fattade regeringen beslut om Sveriges första försvars- och säkerhetsstrategi för rymden, som syftar till att nyttja rymdverksamheten för totalförsvaret och krisberedskapen – men också för att stärka Sverige som rymdaktör. Ytterligare ett historiskt steg som tas av den borgerliga Tidöregeringen.
Det är lätt att dra på smilbanden så fort rymden kommer på tal. I sitt inre får många bilder av science fiction-berättelser som Star Trek och Star Wars, och skakar på huvudet åt vad man tror är något oseriöst dagdrömmeri. Andra tycker att människans rymdengagemang är ett slöseri med pengar.
Och visst är kan man undra över sådant som techmiljardären Elons Musks dröm om att kolonisera andra planeter som ett slags reservplan ifall livet på jorden går under av klimatkatastrofer eller kärnvapenkrig.
Men människans engagemang i rymden är betydligt mer prosaisk, realistisk och prisvärd än vad skeptikerna tänker. Och har betydelse för livet på jorden, här och nu. Det är inte bara en fråga om forskningsframsteg och ökad kunskap. Genom satelliter i rymden går det exempelvis att studera miljö- och klimatförändringar på jorden. Utan satelliterna, ingen gps och inga mobiltelefoner.
”Människans engagemang i rymden är betydligt mer prosaisk, realistisk och prisvärd än vad skeptikerna tänker.”
Rymden är också av betydelse för Ukrainas försvarskrig mot invasionsmakten Ryssland. Faktum är att rymden redan i hög grad är involverad i flera nationers försvars- och säkerhetspolitiska tänkande och verksamhet. Redan gulfkriget på 1990-talet kallades för det första rymdkriget. Många skrattade när USA 2019 etablerade en militär rymdstyrka, men det var i själva verket mest en tidsfråga innan något sådant skulle ske.
Som Nato poängterade i deklarationen från toppmötet i Washington tidigare denna vecka måste de allierade accelerera integrationen av rymden i alliansens planering, övningar och operationer. Notera att man samtidigt har den moraliska ryggraden att fördöma utplacering av kärnvapen i yttre rymden, och även i ett varnande ordalag uppmanar den kommunistiska regimen i Peking till ansvarsfullt uppförande i rymden.
Regeringens nya rymdstrategi visar återigen på god samkörning med Nato. Som försvarsminister Pål Jonson (M) samt Kristdemokraternas och Liberalernas försvarspolitiska talespersoner formulerat det: ”rymden är en kritisk dimension i modern krigföring.” För den som vill orientera sig om rymdens betydelse, och även få några glimtar ur rymdutvecklingens historik, är den nya strategin en bra läsning att börja med.
En tänkvärd lärdom från kalla kriget är att rymdkapplöpningen inte bara var en fråga om prestige i kampen mellan det fria väst och det kommunistiska öst. Utöver dess primära betydelse för forskningen, bidrog den också till att ge väst ett viktig övertag över Sovjet, och till att utarma den senares ekonomiska styrka. Något som i längden bidrog till kommunismens fall. Att spå om en liknande utveckling nu vore att gå händelserna i förväg, men det är åtminstone ett perspektiv att ha med beräkningarna.
