Satsa på urbana träd
I sommar kom nyheten att det världsberömda, månghundraåriga ”Robin Hood-trädet” i England skjuter nya skott. Ett glädjande besked efter att det till världens förskräckelse sågades ned av vandaler förra året. Hoppet är inte ute.
Det är måhända bara ett i mängden av världens miljoner och åter miljoner träd. Men ofta har det varit så, att det är de enskilda träden som hålls högt av människan. Det kan vara vårdträdet eller fruktträdet i trädgården. Det kan vara det heliga trädet i i fornhistoriska religioner.
Jämför med hur kulturen ofta har förhållit sig till skogen. Den stora ansamlingen av träd har ofta setts som något otryggt och skrämmande. Delvis är det så än i dag; att som lekman ge sig ut i, säg, Amazonas djungler kan vara förknippat med livsfara. Men i övrigt får man nog säga att människans syn på skogen har förändrats; i dag är den snarare något som romantiseras – skogen är något sagolikt och skyddsvärt, nästan något mystiskt.
Insikten att skogen är av avgörande betydelse för ekosystemet har förstås bidragit till denna förändring. Men om det finns en livlig debatt om skogsmarker och gott om trädplanteringsprojekt, så tycks intresset vara svalare i fråga om de urbana träden.
Vilket är märkligt, dels med tanke på deras betydelse och dels med tanke på deras popularitet. Enligt en Sifo-undersökning för några år sedan tycker nästan alla svenskar att det är viktigt med träd i städerna. Och inte undra på det. Fördelarna är många.
Träden är vackra, och förskönar stadsmiljön. Till och med ett område som i övrigt ser deprimerande ut kan lyftas med hjälp av lite grönska.
”Nästan alla svenskar tycker att det är viktigt med träd i städerna.”
Om urbant förfall enligt broken windows-teorin leder till ökad kriminalitet så är det lätt att föreställa sig att urban blomstring borde stävja detsamma. Och det finns i själva verket studier som tyder på åtminstone en korrelation mellan närvaron av träd och lägre nivå av kriminalitet. Träd tycks alltså göra människan mer harmonisk. Träden påverkar även positivt på andra sätt. Det räcker med några minuters skogspromenad, så sjunker redan blodtrycket. De kan dämpa ljudnivåer genom att reducera buller från exempelvis biltrafiken, och de ger välbehaglig skugga i sommarvärmen.
Klimatförändringarna har gjort förekomsten av stadsträd än viktigare, både för miljö och klimat – på flera sätt:
- Träden binder koldioxid och ger en renare luft.
- De spelar en roll för biologisk mångfald och städernas ekosystem genom utgöra en livsmiljö för olika djur och insekter.
- De gör städer mer motståndskraftiga mot översvämningar genom att binda vatten och göra marken mer porös.
- Sist men inte minst bidrar urbana träd till ett bättre lokalklimat genom att sänka lufttemperaturen, potentiellt med flera grader. Det skulle lindra hettan under värmeböljor, minska behovet av luftkonditionering, och hindra städer från att bli så kallade ”värmeöar” i landskapet.
Gröna städer för kort sagt mycket gott med sig. Svenska städer utmärker sig inte för att vara några betongdjungler, men nog finns det samtidigt gott om exempel på att man kan bli bättre.
