Annons

Turkiet behöver göra sitt

Turkiet lovar att ratificera Sveriges Nato-ansökan. Sverige är alltså ett steg närmare alliansen. Men mycket återstår att ske.
Ledare • Publicerad 12 juli 2023
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Måndags kväll presenterade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg goda nyheter. Mötet i Vilnius innebar inte bara ett välkomnande av Finland in i alliansen utan även fruktbärande förhandlingar mellan Sverige och Turkiet.

Till slut kunde ett löfte om svenskt medlemskap ges.
Till slut kunde ett löfte om svenskt medlemskap ges.Foto: Yves Herman

En överenskommelse med flera punkter slöts. Mycket i linje med vad som tidigare sagts. Terrorbekämpning lyftes fram som huvudfrågan. Fortsättning på den inslagna linjen plus ett djupare samarbete på ministernivå för att samordna mer. Terrorbekämpning blir ett område som hela Nato ska prioritera framöver enligt Stoltenberg.

Annons

Därtill krävde Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i sista stund att EU skulle blandas in i processen för Sveriges Natoansökan. Detta gav skäl till allmän förvirring för alla inblandade. Men det avslöjar något som varit tydligt från början. Turkiet har försökt hålla Sveriges säkerhet som gisslan i sitt eget maktspel. Det handlade inte om Nato eller Turkiets säkerhet från terror, utan om turkiska intressen mer generellt. Det är långt ifrån den avtalsbundna synen på global säkerhet som präglar den europeiska försvarspolitiken.

”Därtill krävde Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i sista stund att EU skulle blandas in i processen för Sveriges Natoansökan. Detta gav skäl till allmän förvirring för alla inblandade.”

Att återta diskussionerna kring ett turkiskt EU-medlemskap är därutöver skrattretande i dagens läge. De har legat på is i över ett decennium då Turkiet under Erdogans ledarskap inte bara undergrävt sin egen rättsstat utan därutöver gått mer mot den typ av politiskt styrd finanspolitik som EU:s regler förbjuder.

Konsekvenserna har varit att den instabila situationen som Erdogan lovade råda bot på under början av tjugohundratalet inte har blivit bättre. Ekonomin är i fritt fall. Frågan om medlemskap är ett sätt för Turkiet att komma närmare EU vad gäller visum och ekonomiska hinder. Men de formella kraven som fortfarande gäller för medlemskap är Turkiet dock längre ifrån att uppnå än på länge.

Att försöka förenkla resande för turkiska medborgare är idag en säkerhetsrisk. Det gäller inte bara för att Turkiet i åratal varit platsen där många mellanlandar till och från krigshärdar i Mellanöstern. Utan också för att man sedan fem år tillbaka har kunnat köpa sig till turkiskt medborgarskap. Något som bland annat utnyttjats av organiserad brottslighet i Sverige.

Som Aftonbladet (13/6) har rapporterat har turkisk ovilja att lämna ut sina medborgare gjort det till en fristad för kriminella. Därutöver upplever svenska Justitiedepartementet att turkiska myndigheter är passiva när personer i landet efterlyses för brott.

Sverige behöver göras vad som krävs för att säkerställa en anslutning till Nato. Men Turkiet behöver göra sitt för att relationen till Sverige och övriga Europa ska fungera. Även om Erdogan nu går Sverige till mötes behöver motkrav sättas vad gäller presidentens förhoppningar om en närmare relation till EU.

Sveriges regeringen sätter säkerheten främst. Gott så, men såväl Nato som EU behöver hantera Turkiet bättre än idag. I nuläget bidrar landet inte bara till säkerheten. Turkiet gör också Europa mer osäkert.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons