Ukraina investerar i kärnkraft
Ukrainas president Zelenskyj har senaste månaden varit särskilt fokuserad på elförsörjningen. Vintern närmar sig och Ryssland har riktat sina attacker mot kraftverk och annan el-infrastruktur. Snabbaste åtgärden är att reparera de gas- och kolkraftverk som Ryssland bombat, men också montera sol- och vindkraft.
De sistnämnda har fördelen att de inte brinner lika lätt. Solpaneler och vindkraft är också mer utspritt och därmed svårare för missiler att slå ut samtidigt. En extra bonus är att det inte fossilt och därmed beroende av den naturgas som ofta antingen kommer från Ryssland eller områden längs gränsen.
Den här satsningen har uppmärksammats av Miljöpartiet i en debattartikel i Svenska Dagbladet (23/7). Linus Lakso och Emma Berginger, energi- respektive försvarspolitisk talesperson för Miljöpartiet, skriver att detta pekar på riskerna med ny kärnkraft.
Ukraina hade innan kriget Europas största kärnkraftverk, Zaporizhzhia, som ligger i sydöstra delen av landet. Ryska ockupationen har gjort att kraftverket har slutat att producera el. Strider i närheten har dessutom skadat anläggningen.
Miljöpartiet menar att Rysslands agerande pekar på risken men kärnkraft. Om detta verkligen är så tydligt kan man undra varför Ukraina inte stängt de tre övriga kärnkraftverken i landet. Och varför börjar man bygga fyra reaktorer till bara i år? När de är på plats kommer ett annat kärnkraftverk i Ukraina att bli Europas största. Detta är för att säkra energiproduktionen i framtiden.
Miljöpartiet ser kärnkraftsmotstånd som ett överordnat mål. Att de nu vinklar kritiken genom perspektivet energisäkerhet är ironiskt givet vad detta motstånd inneburit för Europa. Största exemplet är Tyskland som fortsatt stänga ner kärnkraftverk för att kunna ersätta det med naturgas från bland annat Ryssland.
Ukraina har inte gjort det misstaget utan insett behovet av en stabil elförsörjning. Sol och vind ska också byggas ut. Men det är en bit av en bredare mix som domineras av andra kraftslag. Den baskraft som ska balansera variationen i väder är densamma i såväl Ukraina som Sverige. Kärnkraft och vattenkraft.
”Energisäkerhet kräver en rad åtgärder som inkluderar olika energislag och inte minst ett robust luftförsvar. Miljöpartiets politik bidrar inte till detta.”
Just dammar har dock visat sig innebära större risk för katastrofer tyvärr. Förra året kollapsade en damm i Kakhovka och för en månad sedan anfölls landets största vattenkraftverk Dnipro så den slutade att producera el. De krävs för att balansera elen. Vid anfall mot anläggningen är det dock svårare att förhindra skador mot människor än motsvarande händelse vid ett kärnkraftverk.
Energisäkerhet kräver en rad åtgärder som inkluderar olika energislag och inte minst ett robust luftförsvar. Miljöpartiets politik bidrar inte till detta. Den ”energilagring” som kommer på köpet för att hantera väderleken är dessutom känsligt på sätt som vi inte fullt ut förstår. Lager av antändlig gas är inte ett säkert alternativ. Inte heller säger spekulationer kring megabatterier något om hur de skulle stå sig om Sverige blir angripet.
Sverige kan lära av Ukraina, men inte på det sättet som Miljöpartisterna menar. En stabil elproduktion behöver prioriteras högst, inte kärnkraftsmotståndet.
