Växjö bör ta över slottsruinen
Idag kan man som bekant inte gå runt i ruinen utan att riskera att skada sig eftersom den är så illa underhållen.
I gårdagens Smålandsposten kunde man ta del av nyheten att Liberalerna i Växjö lämnat in en motion om att begära att få ta över ägandet av ruinen från Statens Fastighetsverk (SFV). Det är ju inte kommunen som har förfoganderätt över ruinen utan staten. Det är formellt sett staten som har beslutat att strunta i sin kulturvårdande uppgift och i stället stänga Kronobergs slottsruin så att de slipper bry sig om ifall någon besökare gör sig illa.
Detta har ju lett till den beklämmande situationen att kommunen i princip bett om att få bistå SFV med egna medel för att värna svenskt kulturarv och SFV svarat med blankt ointresse.
Så Liberalernas Gunnar Nordmark har helt rätt i att man måste inse att statsmakten inte går att påverka i det här avseendet. Skall något göras måste Växjö kommun göra det, och fullt ut. Man bör ta över driften helt – om det går.
”Skall något göras måste Växjö kommun göra det, och fullt ut.”
I gårdagens tidning annonserade även Moderaterna i form av Pernilla Tornéus och Suzanne Frank samma uppfattning. Moderaterna har sedan tidigare författat en motion i frågan. Man vill ha en långsiktig vård- och underhållsplan för hela området och undersöka möjligheterna att söka privata donationer och EU-medel för att finansiera ett underhåll.
Men man är inte lika tydlig när det gäller huvudansvaret. Att förvärva ruinen från SFV är ett drag som skall ”övervägas”.
Det är något konfunderande detta att man inte kunnat enas om partiöverskridande skrivningar i frågan. Det är ju inte direkt ideologiska avgrunder som måste beaktas här. Men nåväl, ju fler som delar samma viljeinriktning desto bättre.
En annan anmärkning låter sig göras när man ser hur problemen med andra riksklenoder, Nationalmuseum och Naturhistoriska riksmuseet har uppmärksammats. Det har förstås varit med rätta. Taket på Naturhistoriska håller på att rasa in och Nationalmuseum kan tvingas flytta för att kostnaderna för att hålla allt i skick är för höga. Men det är symtomatiskt att det är situationen för institutioner i Stockholm som skapar debatt när läget blir kritiskt. Kronobergs slottsruin tillmäts inte samma uppmärksamhet.
Till det här skall förstås läggas att det är en fråga om tid. Ju längre en sådan konstruktion som slottsruinen står ovårdad desto mer tilltar förstås förfallet.
Tidigare var det dansk aggression som hotade den stolta fästningen. Nu är det svensk passivitet. Det är bedrövligt.
