Färre väntas söka asyl i år

Migrationsverkets prognos är att ungefär 16 000 personer per år söker asyl under 2023 och 2024. En nedskrivning av prognosen med 2 000 respektive 3 000. Anledningen är att en allt mindre andel av asylsökande i Europa tar sig till Sverige.

Förra året var det totala antalet asylsökande i Europa det högsta sedan 2016, ungefär en miljon. 1,5 procent av dessa, omkring 14 800, ansökte om asyl i Sverige. Året innan var det 2 procent av de som sökte asyl i Europa som tog sig till Sverige, och dessförinnan har det legat på 3 procent, enligt Migrationsverkets planeringsdirektör Annika Gottberg. Exakt varför det är så är svårt att svara på, säger hon.

– Sveriges andel har minskat påtagligt efter 2015. Det har hänt en hel del sedan dess, bland annat införandet av tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel. Vi har även en ny lista på säkra ursprungsländer sedan förra året, vilket sannolikt bidragit till färre sökande från vissa länder. Men det är troligen flera faktorer som påverkat antalet asylsökande.

Sökande från Ukraina väntas uppgå till 15 000, utöver antalet asylsökande. En avsevärd minskning jämfört med förra året, då drygt 50 000 sökte skydd från Ukraina. Men det råder stor osäkerhet kring utvecklingen, och antalet kan därför komma att skrivas upp.

– Det är fortsatt ett väldigt osäkert läge, det beror på hur kriget utvecklar sig. Men vi utgår från läget just nu och då är det oförändrat jämfört med den förra prognosen. Vi kan inte utesluta en eventuell eskalering, varför det högre scenariot på 100 000 skyddssökande från Ukraina kvarstår, säger Annika Gottberg.

Samtidigt väntas 22 000 fler söka medborgarskap under 2023–2025 jämfört med i fjol. I år väntas 80 000 söka medborgarskap, därefter tror man att det kommer minska något.

– Vi har kunnat se en ökning bland medborgarskapsansökningarna under slutet av förra året. Den ändrade prognosen beror på uppdaterade data för hur många som kan bli aktuella för medborgarskap. Det kan också vara att fler med permanent uppehållstillstånd söker medborgarskap än tidigare, men det vet vi inte med säkerhet.

Att fler söker medborgarskap kan ses i ljuset av Tidöavtalet, som regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna ligger bakom. Där står att permanenta uppehållstillstånd ska utmönstras, och att man ska se över om de i stället ska kunna omvandlas till medborgarskap.

Det här är Migrationsverkets första prognos av fyra som släpps i år. Antalet kan komma att både skrivas ned eller upp, beroende på hur läget ändras.

– Hur prognosen ser ut beror på omvärldsfaktorer, om det uppstår nya konflikter och krigsutvecklingen i Ukraina, eller olika typer av lagändringar som kan komma.

I Tidöavtalet finns ett antal förslag för en mer restriktiv migrationspolitik, men den typen av förslag är inte något som tas i beaktande i prognosen, säger Gottberg.

– Vi utgår bara från gällande lagstiftning eller lämnade propositioner till riksdagen, så även om det kommer aviseringar är det ingenting vi kan ta hänsyn till, det skulle bli för svårt.