Hälsosamma mängder alkohol ifrågasätts

När Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, såg förslaget till de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) för alkohol och amning blev hon förvånad. De hade ändrats från att tidigare rekommendera ett begränsat intag till att inte dricka något alls.

– Det var oväntat, tidigare har de varit mer lika de svenska kostråden, säger hon.

Bakom NNR står Nordiska ministerrådet och de uppdaterades senast 2012 och den 20 juni ska en ny version publiceras. De utgör en viktig grund för Livsmedelsverkets kostråd men det är inte så att de tas rakt av. Här görs en egen bedömning ur ett svenskt perspektiv, förklarar Åsa Brugård Konde.

Det finns inga vetenskapliga bevis för att det innebär medicinska risker om ett barn ammas av en mamma som druckit alkohol. Därför har man från Livsmedelsverket inte rekommenderat total avhållsamhet för ammande kvinnor. Den mängd alkohol som går över i bröstmjölken är densamma som i mammans blod, det vill säga en koncentration på promillenivå.

– Det är en helt annan sak om vi pratar graviditet då barnet får i sig betydligt högre alkoholmängd och där rekommenderar vi att helt undvika alkohol.

Att begränsa ammande kvinnor i onödan kan vara problematiskt.

– Det här är svåra avvägningar eftersom det är så svårt att forska på det här och att det därför finns begränsad kunskap. Man får också väga in andra aspekter, till exempel att det skulle kunna leda till att färre ammar, vilket man får ta med i bedömningen, säger Åsa Brugård Konde.

Från Livsmedelsverket har man nu vänt sig till de nordiska experterna och bett om förtydliganden hur de har resonerat.

Men det är inte bara ammande kvinnor som kan få nya rekommendationer. WHO gick i början av året ut med att det inte finns någon säker gräns för alkoholkonsumtion.

Det budskap som tidigare funnits om att ett par glas vin i veckan skulle vara hälsosamt för vissa åldersgrupper är nu ifrågasatt och den samlade forskningen tycks inte ge stöd för att det finns ”säkra” mängder av alkohol.

– Det har blivit en allt större skepsis bland forskare mot att det skulle finnas en hälsonytta med måttligt drickande. De studier som pekade mot det har visat sig ha metodologiska brister, säger Sven Andreasson, alkoholläkare och professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska institutet.

Bland annat handlar det om att personer i studierna som var nykterister och inte drack alls avstod alkohol på grund av andra sjukdomar. Det gav en felaktig bild av att det var frånvaron av alkohol som gjorde dem sjukare. Dessutom har det kommit allt mer forskning på senare år som pekar på en ökad risk för flera cancerformer redan vid ett lågt alkoholintag vilket sammantaget gjort att synen förändrats.

Men precis som med allt annat är det upp till var och en att göra en värdering av hur viktig hälsan är i förhållande till annat i livet och de val man trivs med. De rekommendationer som ges behöver vara realistiska.

– Vi gör ju mycket som vi vet inte är bra för oss. Vi åker bil fast det finns risk för olyckor och vi äter saker som vi tycker om trots att vi vet att det inte är nyttigt. Dricker man måttligt är risken för sjukdom och beroende låg och risken ökar ju mer man dricker, säger Sven Andreasson.