Kraftig kritik mot regeringens försvarsbesked

Elisabeth Svantesson, ekonomiskpolitisk talesperson för Moderaterna, är inte imponerad av regeringens besked. Moderaterna vill öka försvarsanslagen med två procent av BNP till 2025.

– Det är bra att Socialdemokraterna nu ansluter till ett tvåprocentsmål för att bygga upp försvaret. Det behövs i en väldigt orolig tid. Men jag tycker det är problematiskt att de inte förmår ange när det ska ske. Vi är flera partier som driver frågan om två procent.

– Jag är i grunden glad att de nu ansluter och hoppas att det på sikt kan vara en öppning mot Nato, för vi vet att det krävs två procent av BNP för att vara medlem i Nato.

Svantesson reagerar också på finansminister Mikael Dambergs (S) uttalande om att de ökade anslagen kan behöva finansieras med en beredskapsskatt, eller ett generellt högre skattetryck.

– Jag delar bilden av att man måste prioritera men inte att det krävs höjda skatter. Socialdemokraterna borde en gång för alla gräva ned sitt förslag om familjevecka, där har vi flera miljarder per år.

Liberalerna vill öka försvarsanslagen med två procent av BNP till 2024, och kritiserar nu att regeringen själv förbehåller sig rätten att bestämma tidpunkten för sin nya ambitionshöjning.

– Försvarsmakten kommer inte anse det vara praktiskt möjligt förrän regeringen ger sitt klartecken. I den meningen är det här ett udda besked, säger Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för L.

– Alla andra länder börjar med ett årtal. Avviker man från den normen blir det en konstig signal, som blir svår att tolka och tyda.

Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, hade förväntat sig att statsminister Magdalena Andersson skulle göra som i Tyskland och hållit ett tal i riksdagen med besked om årtal.

– Det är djupt olyckligt att inte regeringen kan precisera sig. Vi borde nå målet senast 2025. Nu vet vi inte om det här betyder 2028 eller 2030. Den här typen av otydlighet är inte bra.

Om Sverige inte tänker söka Natomedlemskap behövs ännu högre anslag än två procent, enligt Oscarsson.

– Ska vi inte vara med i Nato som regeringen säger då ska vi satsa tre procent eller mer, som vi satsade under kalla kriget. Så två procent är helt nödvändigt ur ett Nato-perspektiv också förstås.

På pressträffen med regeringen togs Danmark upp som ett exempel, som har ambitionen att komma upp på tvåprocents-nivån före 2033. Den jämförelsen ger Allan Widman inte mycket för.

– Det är ett decennium härifrån. Det är förstås inte vad Natoländerna förväntar sig att höra från svenskt håll. Vi ligger dessutom relativt sett bra till, jämfört med Danmark. Vårt avstånd är kortare, vi borde ha en långt starkare ambition, säger Widman.

Han uppger att Konjunkturinstitutet har bedömt att det senaste försvarsbeslutet från 2020, som sträcker sig fram till 2025, skulle landa på 1,74 procent av BNP.

Däremot är han nöjd med att de värnpliktiga ska bli fler.

– Vi är helt med på de noterna, säger Widman.