Vinst för Macron – men protesterna fortsätter
Författningsrådet strök sex åtgärder som man anser inte är grundläggande för förslaget. Rådet avvisar också ett förslag om en folkomröstning i frågan som vänsterparlamentariker lagt fram.
Fackförbunden uppmanar nu Macron att inte anta lagförslaget – vilket han kan göra inom 15 dagar. Han väntas dock skriva under inom två dygn.
Rådet, som motsvarar en konstitutionsdomstol, var den avgörande juridiska instansen i ärendet. Rådet hade inte möjlighet att stoppa höjningen av pensionsåldern i sig – men kunde stoppa hela eller delar av lagpaketet som en följd av hur regeringen kringgick parlamentet för att driva igenom pensionspaketet.
Spontana demonstrationer
Fredagens utfall var väntat. Rådets beslut är ett nederlag för fackföreningar och andra motståndare till pensionsförslaget och författningsrådet var hårt bevakat under dagen i väntan på att dess nio ledamöter skulle lämna domslutet.
Redan innan något beslut meddelats hölls spontana demonstrationer runt om i Frankrike och utanför rådets byggnad vaktade säkerhetsstyrkor bakom ett metallstängsel.
Efter att domslutet offentliggjorts samlades återigen folkmassor på Paris gator för att protestera. Polisen varnar för ytterligare vandalism som under den senaste tiden präglat demonstrationerna.
"Kampen fortsätter"
Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon har redan meddelat, och lovat, att kampen mot den kontroversiella reformen fortsätter.
"Kampen fortsätter och måste samla kraft", skriver han på Twitter.
Om Macron antar lagen skulle det enligt Kommunistpartiets Fabien Roussel inte endast innebära att "gjuta olja på elden", utan att hälla på en hel bensindunk.
– Jag fruktar en ström av ilska, säger han till BFM.
Även ytterhögerpartiet Nationell samlings Marine Le Pen säger att förslagets öde ännu "inte är beseglat", trots rådets beslut.
Ett förkastande av lagen skulle ha varit en katastrof för Macron, enligt experter. Den politiska journalisten Ludovic Vigogne, som nyligen har skrivit en bok om presidenten, sade på fredagen till radiostationen RTL att det skulle beröva presidenten mycket av hans manöverutrymme.
– Det skulle vara en sådan enorm seger för hans politiska motståndare, sade Vigogne.
Bjudit in till samtal
Efter att upprepade gånger de senaste veckorna ha avfärdat uppmaningar till samtal med fackförbund, bjöd Macron tidigare under fredagen in facken till samtal på tisdag "oavsett vad rätten beslutar". Fackrepresentanter har dock tackat nej till samtalen.
Det var i mitten av mars som regeringen och premiärminister Élisabeth Borne utlöste paragraf 49.3 i grundlagen efter att nationalförsamlingen hotade att stoppa lagförslaget – vilket ger premiärministern rätt att kringgå nationalförsamlingens ledamöter och se till att en lag antas oavsett vad de säger.
Fakta: Franska pensioner
Den allmänna pensionsåldern i Frankrike sänktes från 65 till 60 år 1982, under president François Mitterrand (Socialistpartiet), som då hade tagit över makten med stöd av Kommunistpartiet.
1995, när Mitterrand hade ersatts av den borgerlige Jacques Chirac, gjordes ett försök att höja pensionsåldern inom offentlig sektor. Miljontals fransmän gick ut och demonstrerade, i vad som har beskrivits som de mest omfattande protesterna sedan Majrevolten 1968. Förslagen drogs tillbaka.
2010 var det president Nicolas Sarkozy som ville höja pensionsåldern till 62. Facken gjorde gemensam sak och utlyste generalstrejk. Det slutade med att regeringen gick med på mindre eftergifter, men höjningen gick igenom.
Emmanuel Macron började försöka driva igenom en höjning från 62 till 64 år för uppemot fem år sedan. I ljuset av stora protester, men även pandemin, lades planerna på is ett tag. Men Macron har under den senaste tiden drivit frågan hårt, vilket nu ser att ge resultat.
