Proryska partier rycker fram inom EU
Österrike ska inte ställa sig på någon sida i kriget, anför högerpopulistiska Frihetspartiets (FPÖ) ledare Herbert Kickl.
Kickl vill att sanktionerna mot Ryssland dras tillbaka och att allt stöd till Ukraina stoppas.
När den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj framträdde digitalt i det österrikiska parlamentet i mars så reste en lång rad FPÖ-ledamöter på sig och lämnade salen. På sina bord lämnade de lappar med budskap om att de önskade "fred".
Österrike går till val nästa höst, men regeringens stöd dalar och risken för nyval är överhängande. Sedan i höstas är det FPÖ som är landets mest populära parti, enligt mätningarna.
Vill göra som Orbán
FPÖ har en lång historia av kontroverser, som ett missnöjesparti både i och utanför österrikiska regeringssamarbeten.
Partiet har också närt och haft långvariga och formella vänskapsband till Vladimir Putins maktparti Enade Ryssland. Vid annekteringen av Krimhalvön 2014 ställde sig FPÖ-ledningen på Rysslands sida och var redan då emot EU-sanktioner.
Liksom Ungern är landet fortsatt i hög grad beroende av rysk gas. Herbert Kickl ser den ungerske premiärministern Viktor Orbán – som sätter sig på tvären mot EU:s konsensus – som en stor förebild. I ett möte i Budapest för några veckor sedan lovade Kickl att han är Orbáns allierade i kampen mot EU:s "förmynderi".
"Vi var överens: I och med Ryssland/Ukraina-kriget krävs en vapenvila och fredsförhandlingar omedelbart", skrev Kickl i sociala medier efter mötet.
Österrike är inte med i Nato och har en djupt rotad neutralitetsprincip. Hittills har landet skickat humanitär hjälp och icke-dödliga vapen till Ukraina.
Fico favorit igen
I Slovakien blåser liknande vindar. Där verkar en skandalomsusad tidigare premiärminister vara på väg tillbaka. Högerpopulisten Robert Fico tvingades bort från posten 2018 då stora protester bröt ut till följd av ett uppmärksammat journalistmord.
Natolandet håller nyval i september och Fico ligger för första gången på drygt två år först i mätningarna.
Vid en valseger har Fico lovat att avbryta allt militärt stöd till Ukraina. Han är också skeptisk till sanktioner mot Ryssland. Där andra slovakiska toppolitiker talar om den sovjetiska invasionen av dåvarande Tjeckoslovakien 1968 jämför Robert Fico Nato-soldater på slovakisk mark med nazityska soldater.
– Ukraina har aldrig hjälpt oss, sade han tidigare i våras.
I grannlandet Tjeckien har det samlats till stora protester i Prag under våren. De har formellt riktats mot höga levnadskostnader, men har organiserats av mindre ytterkantspartier som tagit tillfället i akt att rikta udden mot Nato, EU-sanktioner och stöd till Ukraina. Premiärministern Petr Fiala kallar dem "ryska femtekolonnare".
Finns ett stöd
I flera av EU-länderna i öst har det funnits stora sympatier för Ryssland och Vladimir Putin. Detta har svängt snabbt under det senaste dryga året, enligt mätningar, men det ser fortfarande ut att bestå i någon mån i folklagren.
Bulgarien är ett sådant land. I det bulgariska nyvalet i april, ett i raden av flera, rönte det ryssvänliga ytterhögerpartiet Vazrazjdane (Pånyttfödelse) framgång och blev tredje störst. Ukraina har fått militärt stöd av Bulgarien, även om det bulgariska styret inte har velat dra någon större uppmärksamhet till detta.
Kroatiens regering vill stötta Ukraina, men där har den mer skeptiske presidenten Zoran Milanovic, som också är formell överbefälhavare, satt sig på tvären och beskrivit sanktionerna som "fullständigt korkade".
Fakta: Österrikiskt ytterhögerparti
FPÖ står för Freiheitliche Partei Österreichs (Österrikes frihetliga parti) och partiet grundades 1955 av tidigare nazister.
Från att ha haft en mer liberal profil togs Frihetspartiet under 1980-talet i en mer högerradikal och populistisk riktning av dåvarande partiledaren Jörg Haider. FPÖ har ingått i flera olika regeringskonstellationer och drivit en mer eller mindre främlingsfientlig linje.
2005 tog Heinz-Christian Strache över partiledarposten. Efter valet 2017 bildade FPÖ regering tillsammans med konservativa Österrikiska folkpartiet (ÖVP). FPÖ fick flera viktiga ministerportföljer, men förbundskanslern Sebastian Kurz från FPÖ uppges ha tagit ett personligt ansvar för att samarbetspartiets inflytande över utrikespolitiken skulle minimeras.
I maj 2019 avgick Heinz-Christian Strache, som då också var vice förbundskansler, efter den så kallade Ibizaskandalen. I filmklipp som läckte diskuterade Strache affärsuppgörelser och stöd inför kommande val med vad han trodde var en släkting till en rysk oligark. Skandalen fällde hela Kurz-regeringen.
Herbert Kickl, som var inrikesminister i den regeringen, valdes till FPÖ-ledare i juni 2021.
Fakta: Dubbelmord utlöste protester
Partiet Smer-SD (Riktning – slovakisk socialdemokrati) grundades 1999 av avfällingar inom den postkommunistiska vänsterrörelsen i Slovakien.
Partiet vann valet 2006 och partiledaren Robert Fico bildade regering tillsammans med två nationalistpartier. I valet 2010 blev det klart störst, men utmanövrerades av en oppositionell koalitionsregering. Den föll två år senare och i nyvalet blev Smer-SD ännu större och fick egen majoritet i parlamentet. Partiet vann även valet 2016 och fick fortsätta regera.
I februari 2018 hittades den grävande journalisten Ján Kuciak och dennes flickvän mördade. Kuciak hade arbetat för att avslöja omfattande korruption där det fanns tecken på kopplingar till italiensk maffia. Dubbelmordet utlöste de största protesterna i Slovakien sedan sammetsrevolutionen 1989.
Den skattefuskanklagade inrikesministern Róbert Kalinák fick avgå och kort därpå avgick även Robert Fico från premiärministerposten. Det följdes av ytterligare korruptionsavslöjanden i Smer-SD och i valet 2020 tappade partiet regeringsmakten helt.
Fico har inte varit en EU-kritiker som sådan, men hela tiden närt goda kontakter med Ryssland. Han har sedan annekteringen av Krimhalvön ifrågasatt EU:s sanktioner mot Ryssland och sedan den stora invasionen motarbetat militärt stöd till Ukraina.
