S vill sätta in militär mot gängen
– Vi befinner oss i en akut kris. Gängens våld utmanar vårt sätt att leva, samhällets våldsmonopol och i grunden vår demokrati. Regeringen måste agera här och nu och titta upp från Tidöavtalet och hantera den här krisen, säger Andersson till TT.
S-ledaren vill att regeringen nu begär in polisiärt stöd från de nordiska grannländerna.
Ett annat förslag är att ta hjälp av Försvarsmakten.
I dag kan myndigheten bistå polisen med bland annat transporter och sökande efter försvunna personer. Andersson öppnar för att utöka arbetsuppgifterna.
– Vi tycker att Försvarsmakten skulle kunna hjälpa till med bevakning, det kräver dock en lagändring. Till exempel är det nu polis som hjälper till och bevakar regeringskvarteren, det skulle militären kunna göra, säger hon.
Nyligen ett SD-förslag
Så sent som förra veckan öppnade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson för att undersöka om militären kan stödja polisen mot gängkriminaliteten.
TT: Ska man tolka ert förslag som att ni närmat er Sverigedemokraterna i frågan?
– Det har varit en diskussion om militären ska utföra polisiära uppgifter, men det är ingenting som polisen efterfrågar. Det vi föreslår är att man skulle kunna stödja andra arbetsuppgifter, säger Andersson.
Att militären skulle få utökade befogenheter att ingripa beväpnat är, enligt Andersson, inte aktuellt.
– Framför allt är det ingenting som polisen efterfrågar. Polisen är den myndighet som är ansvarig för det här området, och då behöver man göra saker som fungerar för polisen så att de kan utföra sitt arbete, säger hon.
Frågan på regeringsnivå
Frågan om militärt stöd mot gängvåldet ser redan ut att vara uppe på regeringsnivå. Enligt uppgifter till Svenska Dagbladet bereds frågan i Regeringskansliet.
Som lagen ser ut i dag kan polisen enbart begära förstärkning av beväpnad militär vid pågående terrorbrottslighet.
Att militären skulle få utökade befogenheter är dock inte aktuellt i dagsläget, uppger försvarsminister Pål Jonson (M) för Aftonbladet.
– Det finns inga sådana planer nu, säger han till tidningen.
Det är inte första gången frågan om militära åtgärder mot gängen är uppe på agendan.
När ett liknande förslag kom under den tidigare S-regeringen avvisade justitieminister Morgan Johansson (S) ett sådant förslag.
– Polisen har en unik kompetens för att hantera gängkriminalitet och den har inte militären, sade Morgan Johansson då.
Rättad: I en tidigare version av texten fanns ett felaktigt årtal i faktarutan.
När kan Försvarsmakten stötta civilsamhället?
I dag har Försvarsmakten enligt lagen i uppgift att stödja civilsamhället vid ett antal olika krissituationer.
Vid olyckor och naturkatastrofer som översvämningar, stormar eller bränder kan Försvarsmakten hjälpa till med att skydda människor, miljön och samhällsfunktioner som viktig infrastruktur. Det kan handla om att röja en väg eller söka efter försvunna personer.
Försvarsmakten är då skyldig att delta i räddningsinsatser med resurser så länge det inte “allvarligt hindrar” myndighetens vanliga verksamhet.
Myndigheten kan även stötta i situationer som inte är kriser, som vid transporter av sjuka.
Enligt stödförordningen, som reglerar Försvarsmaktens stöd till civila verksamheter, får försvarets personal inte användas om det finns “risk för att den kan komma att bruka tvång eller våld mot enskilda”.
2006 infördes ett undantag. Då blev det möjligt för polisen att begära in militärt stöd för att bekämpa terrorism. I ett sådant läge får militären, med polismans befogenhet, bruka tvång eller våld mot personer – men bara om det gäller att ingripa mot eller på något sätt förhindra terroristbrott.
Källa: Försvarsmakten
