Nytt grepp med vin i cateringpaketet får kritik
När corona tömde restaurangerna på gäster fick vinbaren Winenine tillstånd av Växjö kommun att testa ett nytt grepp: Microcatering.
– Som innebär att vi kan köra hem både mat och vin till de gäster som inte vill eller kan besöka oss, berättade Winenines vd och delägare Hans Sundkvist i Smålandsposten den 4 april.
Kreativt och helt i sin ordning enligt regelverket i alkohollagstiftningen, kommenterade kommunalrådet Oliver Rosengren (M) i samma artikel.
– Att detta nu blir möjligt just här är ett resultat av finurliga företagare och en uthållig inställning hos kommunen att hitta lösningar och tolkningar inom lagstiftningen, sa han.
Det här fick Länsstyrelsen i Kronoberg att gå igång. Myndigheten inledde en granskning på eget initiativ, kopplade in Folkhälsomyndigheten och djupdök i alkohollagstiftningens utläggningar om vad som gäller för alkoholservering.
Resultatet är ett tolv sidor långt beslut med genomgångar av kommunens hantering, vad Winenine har uppgett på sin hemsida och vad som har sagts i olika artiklar och radioinslag.
Länsstyrelsens egen formulering är att myndigheten riktar ”allvarligt kritik” mot att kommunen har tillåtit att serveringen har fått praktiseras som i det här fallet – och att kommunen dessutom haft kunskap om bristerna.
Det som länsstyrelsen anser sig ha fog för att slå ner på är framför allt att den som har varit serveringsansvarig inte har stannat kvar hos gästerna till dess att sista droppen är urdrucken.
Det är ett lagstadgat krav, enligt länsstyrelsen. Det är för att serveringen inte ska riskera att spåra ur, att till exempel minderåriga får tag på alkoholen eller att höggradigt berusade personer fortsätter hälla i sig vinet som cateringfirma serverat.
– Har du sålt alkoholen genom servering måste du vara kvar för att se till så att allt går rätt till. Om man inte uppfyller kraven för servering, vad är det då för försäljning som pågår? Det är en viktig principiell fråga, säger Pia Rönn Johansson, strateg och handläggare på länsstyrelsens enhet för social hållbarhet.
Udden riktas mot kommunen, i det här fallet nämnden för arbete och välfärd. Nämnden har nu fram till den 20 november på sig att rätta till de brister som länsstyrelsen anser finns och redovisa det.
– Vi har att se till att lagen följs. Hur lagen sedan utformas är upp till regering och riksdag att komma fram till. Blir den på ett annat sätt rättar vi oss efter det. Vi kollar bara om man följer lagen och i det här fallet är det nej, säger Pia Rönn Johansson.
Men det är inget som Oliver Rosengren köper.
– Länsstyrelsen kommer ju inte med stentavlorna från Sinai. Vi gör en annan bedömning av serveringstiden. Och kommunen bestämmer i en demokrati, säger han.